Konkreta sätt att använda AI i specialpedagogiskt stöd – hjälp elever med NPF att lyckas i skolan

Att integrera artificiell intelligens (AI) i specialpedagogiken öppnar nya möjligheter att anpassa undervisningen och stötta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och inlärningssvårigheter. För lärare, föräldrar, skolledare och specialpedagoger kan AI erbjuda verktyg som hjälper elever att överkomma hinder i lärandet och bli mer delaktiga. Samtidigt är det viktigt att tekniken används klokt och etiskt, som ett komplement till pedagogisk kompetens. I detta inlägg utforskar vi specifika AI-verktyg, aktuell forskning om AI-stöd för NPF och inlärningssvårigheter, samt praktiska exempel på hur AI kan integreras i klassrummet för att förbättra elevernas lärande.

AI-verktyg som stödjer elever med NPF och inlärningssvårigheter

Teknikens framsteg har gett oss en rad AI-baserade verktyg som direkt kan underlätta vardagen för elever med exempelvis ADHD, autism, dyslexi eller andra inlärningsutmaningar. Här är några konkreta typer av AI-verktyg och hur de kan användas i specialpedagogiskt arbete:

• Text-till-tal (talsyntes) för lässtöd: AI-baserad text-till-tal-teknik kan läsa upp skriven text högt för elever som har svårt att avkoda text. Detta hjälper elever med dyslexi eller koncentrationssvårigheter att ta till sig innehållet i texter på ett mer tillgängligt sätt. Ett exempel är verktyg som Oribi Speak som erbjuder talsyntes – eleven kan få texter upplästa samtidigt som de följer med i texten visuellt. Även inbyggda talsynteser i datorer och läsplattor, eller tjänster som Microsofts Immersive Reader, ger liknande stöd.
• Tal-till-text (diktering) och prediktiv skrivning för skrivstöd: För elever som har svårt att skriva eller stava kan tal-till-text-funktioner användas – eleven dikterar sitt svar och AI omvandlar talet till skrift. Detta avlastar motoriska och språkliga hinder så att idéerna kommer fram. Kombinerat med ordprediktion (förslag på ord medan man skriver) och automatisk stavningskontroll kan dessa verktyg öka elevens självständighet i skrivandet. Exempelvis innehåller Oribi Speak också ordprediktion och stavningshjälp. Moderna ordbehandlare har inbyggd AI som föreslår nästa ord eller rättar grammatik, vilket ger elever med skrivsvårigheter självförtroende att uttrycka sig. En specialpedagog beskriver hur hon använder text-till-tal och tal-till-text för att öka kommunikation och tillgänglighet i sitt arbete.
• AI-assisterade lärplattformar och adaptiva läroappar: AI kan anpassa undervisningen i realtid efter elevens nivå och behov. Adaptiva lärplattformar inom t.ex. matematik eller läsning analyserar elevens prestationer och justerar svårighetsgrad, tempo och innehåll kontinuerligt. Om en elev snabbt behärskar ett moment får hen svårare uppgifter; om hen kämpar, ges mer övning eller alternativ förklaring. Detta personliga upplägg är särskilt värdefullt för elever med uppmärksamhetsproblem som kan tappa fokus om uppgifter är för lätta eller för svåra. Forskning visar att adaptiva AI-tutor-system kan öka engagemanget och förbättra resultat markant – i en studie ökade genomförandegraden av uppgifter med 25% när ett AI-baserat program anpassade svårighetsgraden i realtid för elever med ADHD. Det finns många exempel på sådana plattformar, från AI-drivna lästräningsprogram för dyslektiker till matematikappar som DreamBox eller svenska Mystudywebb, där uppgifterna hela tiden anpassas efter elevens framsteg.
• Appar med anpassningsstöd och strukturhjälp: Bortom rena skolämnen kan AI också hjälpa elever med NPF i det runt-omkring-lärandet – att skapa struktur, hålla fokus och hantera vardagen. Exempelvis kan AI-chatbottar fungera som assistenter som bryter ned stora uppgifter i mindre steg, ger förslag på hur man kommer igång eller skapar checklistor för planering. En AI-chatbot som ChatGPT kan ge inspiration till att börja skriva en text, föreslå rubriker eller sammanfatta komplex information till enklare språk. Detta är särskilt hjälpsamt för elever som lätt blir överväldigade. För planering och påminnelser finns digitala kalendrar och att-göra-listor med AI-funktioner som prioriterar uppgifter och skickar notiser – ett stöd för exekutiva svårigheter (t.ex. AI-drivna schemaläggningsappar). I ett pilotprojekt fick barn med ADHD bära en smart armbands-enhet som med jämna mellanrum vibrerade och påminde dem att kolla sin uppmärksamhet; resultatet visade förbättrad koncentration och planeringsförmåga efter några veckor med denna AI-augmenterade metod. Även enklare hjälpmedel som Time Timer (visuellt tidshjälpmedel) kan kombineras med smarta assistenter för att hjälpa eleven förstå tid och byta aktivitet i tid.
• Multisensoriska och interaktiva läromedel: AI möjliggör också nya typer av interaktiva läromedel som gynnar elever med olika inlärningsprofiler. Till exempel finns AI-stödda spel för språkinlärning som anpassar sig efter hur eleven svarar, eller intelligenta träningsprogram för sociala färdigheter som simulerar verkliga situationer för elever med autism. Flera studier visar att spelifierade (game-based) AI-verktyg kan öka motivationen hos elever med koncentrationssvårigheter, genom att presentera kunskapsinnehåll i flera modaliteter – text, ljud, bild, interaktion – vilket återfångar deras uppmärksamhet. Exempel på detta kan vara virtuella miljöer där elever övar kommunikation eller matematiska problem som löses genom spel. Dessa AI-drivna program ger också omedelbar feedback: elevens fel besvaras direkt med tips eller ledtrådar, vilket är särskilt effektivt för elever som annars skulle tappa tråden om återkoppling dröjer.

Sammanfattningsvis finns en bredd av AI-verktyg – från talsyntes och diktering till intelligenta tutor-system och smarta planeringshjälpmedel – som konkret kan stötta elever med särskilda behov. Nedan tittar vi på vad aktuell forskning säger om effekterna av dessa verktyg.

Forskning: Hur AI kan stötta elever med NPF och inlärningssvårigheter

Det forskas intensivt kring AI i utbildning, och de senaste årens studier ger en bild av stor potential för elever i behov av särskilt stöd. Personaliserat lärande är ett nyckelord – AI kan ge en individualisering som tidigare varit svår att åstadkomma i helklassundervisning. Flera studier indikerar att när undervisningen anpassas i realtid efter elevens nivå och inlärningsstil kan det leda till signifikanta kunskapslyft hos elever med NPF som ADHD. Exempelvis har AI-tutorer som kontinuerligt justerar svårighetsgraden visat förbättringar i både engagemang och akademiska resultat för dessa elever.

En systematisk översikt av forskning (2025) rapporterar att AI-baserade insatser genomgående har gett positiva effekter för elever med inlärningssvårigheter – samtliga inkluderade studier (11 st) fann förbättrade utfall när AI-verktyg användes. De vanligaste AI-lösningarna i studierna var adaptiva lärsystem och spelbaserat lärande, ofta inriktade på dyslexi och andra specifika inlärningssvårigheter. Vinsterna syntes till exempel i ökad läsförståelse och flyt, förbättrad räkneförmåga samt stärkta kognitiva färdigheter hos elever med dyslexi eller dyskalkyli. Forskarna bakom översikten noterar samtidigt att många studier ännu har metodologiska brister – evidensen är lovande men måste tolkas försiktigt tills fler högkvalitativa långtidsstudier bekräftar resultaten. Trots dessa förbehåll är slutsatsen att AI-interventioner har betydande potential att stödja elever med inlärningssvårigheter.

Även för elever med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD pekar forskning mot specifika fördelar. AI kan hantera några av de typiska utmaningarna: bristande uthållighet, svårt att behålla uppmärksamhet och strukturera arbete. Genom att hålla eleven inom en “lagom utmanande” zon – inte för lätt så att det blir tråkigt, men inte för svårt så att det blir frustrerande – hjälper adaptiva system elever med ADHD att hålla fokus längre. Till exempel observerade lärare i ett pilotprojekt att en AI-baserad app som anpassade uppgifter efter elevens dagsform ledde till att elever med ADHD fullföljde betydligt fler uppgifter och gav mindre upp mitt i arbetet. Omedelbar feedback är en annan framgångsfaktor: när en elev får direkt respons och korrigering på sina insatser (t.ex. en skrivövning) håller de sig lättare på spåret och slipper vänta på rättning. En studie visade att gymnasieelever med ADHD skrev sina uppsatser 40% snabbare med hjälp av en AI-skrivassistent som gav löpande återkoppling på texten, jämfört med elever som fick vänta på lärarens feedback. Den kontinuerliga guidningen hindrade småfel från att växa till stora hinder och ökade kvaliteten på slutresultatet.

Det är dock viktigt att framhålla: forskningen varnar för att AI inte okritiskt ska ersätta elevens eget arbete eller lärares insats. Balans är avgörande. En svensk studie av 750 elever (2025) fann att de med svagare exekutiva förmågor (planering, koncentration m.m.) tenderade att använda AI-verktyg mer och upplevde större nytta av dem. Men forskarna, liksom kognitionsforskaren Torkel Klingberg, betonar att om elever enbart låter AI göra uppgifter åt dem kan det hämma utvecklingen av de förmågorna man vill träna. Tekniken bör därför användas med handledning och målmedvetenhet. Skolverket påpekar att “oreflekterad avlastning” – att automatiskt låta AI ta över kognitivt krävande moment – kan ha negativa effekter på lärandet. Samtidigt finns en framtidspotential: forskarna ser möjlighet att utveckla AI-verktyg specifikt utformade för elever med nedsatta exekutiva funktioner, vilket skulle kunna ge dem stöd utan att passivisera dem. Slutsatsen i forskarvärlden är att AI kan ge starkt stöd om det används rätt – som ett verktyg för att öka tillgänglighet och individanpassning, inte som en ersättning för pedagogik eller träning av viktiga färdigheter.

Praktiska strategier: Så kan AI integreras i det dagliga arbetet

Hur ser det då ut i praktiken? Här följer några exempel och strategier på hur lärare och specialpedagoger kan använda AI i klassrummet och i det dagliga arbetet för att öka delaktighet och lärande:

• Anpassad läsning i klassrummet: När klassen läser en text, ge elever med dyslexi eller lässvårigheter möjligheten att använda text-till-tal. De kan ha hörlurar och låta en talsyntes läsa texten samtidigt som de följer med i boken. Detta gör att de kan delta i diskussioner om texten på lika villkor som sina klasskamrater, istället för att halka efter på grund av avkodningssvårigheter. Ett exempel är att låta elever använda en app som Oribi Speak eller ClaroRead för att få högläsning av både lärobokstexter och provfrågor. Det kan kombineras med att eleverna markerar ord de inte förstår och får dem förklarade via AI:s ordförklaringsfunktion.
• Stöd vid skrivuppgifter: För elever med skrivsvårigheter (t.ex. dysgrafi eller ADHD) kan läraren tillåta och uppmuntra användning av tal-till-text vid uppsatser eller prov. Eleven kan tala in sina svar i t.ex. en Chromebook eller iPad som omvandlar tal till text. Därefter kan verktyg som grammatik-kontroll (t.ex. Stava Rex för svenska eller Grammarly för engelska) kontrollera texten och föreslå förbättringar i realtid. En speciallärare berättar att hon ibland tar en elevs råutkast (kanske skrivet genom diktering) och låter ChatGPT hjälpa till att strukturera om texten till klarare svenska, samtidigt som elevens egen berättarröst bevaras. Detta kan ske under handledning så eleven lär sig av förändringarna. Strategin här är att AI får agera skrivassist som avlastar det tekniska i skrivandet, medan eleven fokuserar på innehållet. Det sparar tid och minskar frustration, men det är viktigt att läraren fortfarande följer elevens tankegång och ger feedback på idéerna bakom texten.
• Individuell träning med AI-lärare: I en inkluderande undervisningsmiljö kan AI användas för stationsträning eller läxläsning där elever jobbar i sin egen takt. Exempel: Under matematiklektionen kan en grupp elever använda en AI-driven matteapp som anpassar uppgifterna efter deras nivå – de kanske får visuella hintar om de kör fast eller extra utmaningar om de löser något lätt. Samtidigt kan läraren arbeta med en annan grupp. På så sätt får alla elever utmaning på rätt nivå. Liknande upplägg kan göras i språkämnen: en elev med läs- och skrivsvårigheter kan öva stavning via ett spel som automatiskt fokuserar på de ljud och ord hen har svårt för, medan en annan elev kanske fördjupar ordförrådet i samma app. Det personliga upplägget gör att elever med NPF/inh lärningssvårigheter slipper jämföra sig direkt med andra och kan fira sina egna framsteg, något som ökar motivationen.
• AI som “studiekompis” för frågor och förklaringar: Elever med NPF kan ibland tveka att ställa frågor av rädsla för att verka “dumma” eller för att de behöver upprepad förklaring. Här kan en AI-baserad virtuell assistent fylla en funktion. Till exempel kan en elev använda en godkänd chatbot för att ställa frågor i stil med “Kan du förklara fotosyntesen igen fast enklare?” och få svar direkt. I en specialpedagogisk kontext kan läraren vägleda hur man ställer bra frågor till AI:n (s.k. promptteknik) för att få användbara svar. Detta utnyttjar AI som ett komplement: eleven får repetition och extra förklaringar utan att vara beroende av att läraren hinner med allt individuellt. Givetvis måste eleverna tränas i källkritik och att kontrollera fakta, eftersom AI kan ge felaktiga svar. Men rätt använt kan det öka elevens förståelse – AI:n blir en extra “stödperson” som alltid finns till hands för att reda ut begrepp eller sammanfatta ett stycke text de inte förstått.
• Struktur och rutiner med AI-hjälp: Många elever med NPF, t.ex. ADHD eller autism, kan behöva stöd med att planera och organisera skoldagen. Här kan enkla AI-verktyg göra skillnad. En lärare kan introducera en digital kalender eller uppgiftslista där AI prioriterar elevens uppgifter och skickar påminnelser (“Nu är det 10 minuter kvar av lektionen, dags att avsluta”). För äldre elever kan man använda appar som Notion eller Todoist med AI-plugin som hjälper till att bryta ned stora projekt i delmoment. Till exempel: vid ett projektarbete kan eleven mata in “skriva rapport” och få AI:ns förslag på steg (research, skriva utkast, korrekturläsning). Dessa steg kan sedan läggas in som separata uppgifter med deadlines. På så vis får eleven en tydlig struktur. En specialpedagog kan även, med elevens samtycke, titta på loggarna och se var det brister – behövs tätare påminnelser? Var det något moment AI inte bröt ned tillräckligt? Denna typ av AI-stött planering tränar elevens egen förmåga över tid, eftersom eleven successivt kan ta över mer av planeringen själv. Som ett annat exempel kan visuellt stöd skapas med AI: en lärare kan be en bildgenererande AI att ta fram pictogram eller bildsekvenser för en specifik elev, t.ex. ett bildschema för dagen eller en social berättelse om hur man gör vid en brandövning. Det gör abstrakta rutiner mer konkreta och begripliggjorda – en strategi särskilt hjälpsam för elever inom autismspektrum.
• Ökad delaktighet genom alternativ kommunikation: För elever som har begränsat tal eller språk kan AI erbjuda nya kommunikationsvägar. Taligenkänning kan t.ex. transkribera det eleven säger trots uttalsvariation, och text-generering kan hjälpa till att formulera svar. Om en elev har idéer men svårt att uttrycka sig skriftligt kan de muntligt förklara för en AI-assistent som sedan genererar en text de kan använda som utgångspunkt. I vissa fall kan AI-baserade system för bildigenkänning och symbolhantering underlätta för elever som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) – kamerabaserade appar kan känna igen vad eleven pekar på eller visar, och omsätta det i ord. Dessa lösningar är fortfarande nya, men de pekar mot en framtid där AI kan fungera som tolk mellan elevens uttryckssätt och omvärlden.

Tips för implementering och avslutande tankar

AI i skolan må låta avancerat, men man kan börja i liten skala och med stor effekt. Här är några avslutande tips och reflektioner för att komma igång på ett bra sätt:

• Börja med behoven: Utgå från de specifika behov som dina elever med NPF eller inlärningssvårigheter har. Identifiera vad som är största hindret – är det läsningen, skrivandet, koncentrationen eller något annat? Välj ett AI-verktyg som adresserar just det behovet. Till exempel, om en elev har svårt att läsa instruktioner, börja med ett text-till-tal-verktyg. Om en annan elev har svårt att komma igång att skriva, introducera tal-till-text eller en enkel AI-chatbot för idékläckning.
• Prova i liten skala och utvärdera: Inför inte för många nya verktyg på en gång. Testa ett verktyg med en elev eller en liten grupp under en begränsad period. Observera vad som fungerar och vad som behöver justeras. Samla gärna elevens och föräldrarnas upplevelser. AI-verktyg ska inte ses som “magiska lösningar” utan behöver anpassas och finjusteras – precis som andra pedagogiska insatser. Om ett verktyg inte gav förväntad nytta, fundera på om det var rätt matchning för elevens behov eller om mer träning krävs för att använda det.
• Involvera eleverna och var transparent: För att tekniken ska bli meningsfull bör eleverna förstå syftet. Förklara varför ni använder ett visst AI-verktyg och hur det kan hjälpa dem att nå sina mål. Involvera gärna eleven i att sätta upp mål, t.ex. “Med den här appen hoppas vi att du ska kunna läsa kapitlet själv utan att bli för trött.” Var också öppen med verktygens begränsningar – att AI:n kan ha fel och att elevens egen hjärna alltid behövs för att värdera och tänka kritiskt. Denna metakognition gör eleven till en medveten användare istället för en passiv konsument av teknik.
• Säkerställ riktlinjer och etik: Skolan bör ha tydliga riktlinjer för hur AI används, särskilt gällande integritet och fusk. Om elever använder AI för skoluppgifter, definiera vad som är tillåtet stöd och vad som räknas som otillåtet fusk. Till exempel kan man besluta att det är okej att låta en AI rätta stavfel i en hemtenta, men inte att generera hela svaret. Påminn om att AI är ett verktyg, inte en genväg förbi lärandet – det krävs fortfarande elevens egen ansträngning för att kunskaperna ska fastna. När det gäller integritet: kontrollera att verktygen uppfyller GDPR och skolans krav på datasäkerhet, särskilt om de hanterar känsliga uppgifter om elevers svårigheter.
• Kompetensutveckling för personal: Precis som eleverna behöver lärarna tid och stöd för att lära känna nya AI-verktyg. Överväg workshops eller kollegialt lärande där specialpedagoger och lärare tillsammans utforskar hur t.ex. en AI-assistent i en lärplattform fungerar. Dela erfarenheter – vad har fungerat i andras klassrum? Det finns nätverk och forum (även internationella) för lärare som utbyter tips om AI i specialundervisning. Genom att höja den digitala kompetensen i kollegiet kan skolan bättre utnyttja teknikens möjligheter.

Avslutningsvis, låt oss påminna oss om balansen: AI kan vara ett fantastiskt verktyg för inkludering och individanpassning. Det kan ge elever med NPF eller inlärningssvårigheter en röst, en möjlighet att visa sin kunskap och en jämlik chans att nå målen på sitt sätt. Som en specialpedagog uttryckte det, AI är i sig inte målet utan ett verktyg som kan skapa förutsättningar för lärande på nivåer som saknar historiskt motstycke. Samtidigt ersätter AI aldrig den mänskliga närvaron. Relationer, pedagogens yrkesskicklighet och det personliga stödet är fortfarande grunden för att eleverna ska nå sin fulla potential. De bästa resultaten ser vi när AI och lärare samspelar – när tekniken sköter det repetitiva och anpassar nivån, och läraren finns där för det kreativa, det emotionella och det coachande. Med inspiration, kunskap och eftertanke kan vi använda AI för att frigöra tid och resurser, så att alla elever – oavsett svårigheter – får chans att bli sitt bästa jag i skolan. Det är en spännande resa vi just har påbörjat, och varje litet steg med AI-stöd kan göra stor skillnad i en elevs liv.

Källor:

• Lars Alvåg, “AI som assisterande teknik” – Pedagog Jönköping pedagog.jonkoping.se
• Modigo, “AI-chatbotten – ett smart stöd vid NPF” modigo.se
• Vi Lärare (Specialpedagogik), “Specialpedagoger om sina viktigaste digitala verktyg” vilarare.se
• Brain Sciences (2025), 15(8):806 – Paglialunga & Melogno, “AI-based interventions for learning disabilities: A systematic review” pmc.ncbi.nlm.nih.gov
• NHSJS (2025) – “AI-based Educational Interventions for Students with ADHD (Review)” nhsjs.com
• Skolledaren (2025) – “Forskare: Så kan AI påverka elever med svårigheter” skolledaren.se

Relaterade artiklar