AI i skolan 2025 – möjligheter och utmaningar

Artificiell intelligens (AI) håller på att förändra skolans värld i grunden. Både i Sverige och globalt har AI-verktyg snabbt gått från nyhet till vardag i klassrummet. Elever använder AI för att hitta information, skriva texter och till och med fuska, medan lärare börjar ta hjälp av AI för att planera lektioner och rätta prov. Det finns stora möjligheter att effektivisera undervisningen och stötta elevernas lärande – men också risker i form av fusk, felaktig information och etiska dilemman. Här går vi igenom hur AI används i skolan idag, vilka trender och siffror som sticker ut, samt vilka fördelar och utmaningar som lärare och elever står inför.

AI:s snabba intåg i klassrummet globalt

Under de senaste två åren har AI fått ett explosivt genomslag i utbildningssektorn världen över. Nya undersökningar visar att en överväldigande andel studenter nu regelbundet använder AI-verktyg i sina studier. Faktum är att uppemot 92% av eleverna uppger att de använder AI i någon form under sin utbildning. Många använder verktyg som ChatGPT – enligt en färsk studie använde cirka 66% av studenterna just ChatGPT, vilket gör den till det populäraste AI-verktyget bland unga.

Det är inte bara studenter som tar till sig den nya tekniken. Även lärare runt om i världen har börjat integrera AI i sin vardag. Till exempel visade en amerikansk undersökning att 6 av 10 lärare hade använt AI i arbetet under läsåret 2023–24. Den snabba ökningen av AI-användning i skolor märks även i bredare statistik: utbildningssektorn uppges nu ha en av de högsta anpassningsgraderna för generativ AI bland alla branscher (86% av utbildningsorganisationer använder någon form av generativ AI). Detta tyder på att AI inte längre ses som något exklusivt för teknikorienterade företag, utan har blivit ett praktiskt verktyg för att lösa vardagliga utmaningar i skolan.

En viktig drivkraft bakom denna utveckling är att dagens AI-verktyg är lättillgängliga och användarvänliga. Till skillnad från äldre utbildningsteknologi som krävde särskild mjukvara eller licenser, är moderna AI-tjänster ofta webbaserade och gratis att testa. Eleverna kan själva ta initiativ att använda dem – och det gör de verkligen. En global undersökning hösten 2025 fann att över hälften av eleverna använder AI minst en gång i veckan i sina studier. AI har alltså på kort tid gått från att vara en futuristisk idé till att bli en del av den dagliga studierutinen för en majoritet av unga världen över.

Svenska elever omfamnar AI – men också fusk

Utvecklingen märks tydligt även i Sverige, där ungdomar ligger i framkant vad gäller AI-användning. Enligt Statistiska centralbyråns rapport Svenskarna och internet 2024 har 7 av 10 ungdomar (12–19 år) redan testat något AI-verktyg. Många unga ser AI som ett stöd i skolarbetet. “Som en extra lärare, för att bolla med och fråga om jag har specifika frågor… oftast små frågor som känns onödiga att fråga läraren,” berättar en 18-årig elev om hur han använder AI i studierna. En 15-årig flicka uppger: “Jag brukar be ChatGPT om prov till området jag jobbar med så att jag får testa hur mycket jag kan,” som ett sätt att själv öva inför prov. Dessa citat illustrerar att många elever försöker använda AI positivt – för att fördjupa sitt lärande, repetera kunskap eller få förklaringar på sådant de inte förstår.

Samtidigt finns en baksida: AI har också blivit ett nytt verktyg för fusk. En färsk undersökning från Ungdomsbarometern visar att mer än hälften (55%) av svenska elever har använt AI för att fuska med skoluppgifter. Det kan handla om att låta en AI skriva en uppsats eller lösa en uppgift och sedan lämna in resultatet som sitt eget arbete. Att tröskeln för den här typen av fusk är låg bekräftas av att AI dessutom ofta är svår att upptäcka – traditionella plagiatkontroller fångar ju inte AI-genererad text. Oroande nog uppger bara en tredjedel av studerande att deras skola ens har några regler för hur AI-verktyg får användas i skolarbetet. Många elever befinner sig alltså i en gråzon där det är oklart vad som är tillåtet, vilket kan fresta fler att tänja på gränserna.

Det är värt att notera att fenomenet med fusk i skolan inte är nytt – och inte enbart kopplat till AI. Tidigare studier har funnit att 60–70% av eleverna någon gång erkänt att de fuskat, en siffra som inte verkar ha ökat dramatiskt sedan ChatGPT:s intåg. AI har dock gjort det enklare att fuska på nya sätt, vilket skapar en ny typ av utmaning. Att över hälften av ungdomarna i Sverige nu erkänner AI-relaterat fusk är en väckarklocka för skolorna. Eleverna använder AI inte bara för att lära sig, utan också för att gena i kurvorna – och skolväsendet måste hinna ikapp med tydliga riktlinjer och samtal om etik.

I nuläget varierar elevernas AI-användning mycket beroende på ålder och utbildningsnivå. En undersökning av Quizlet i USA visade att 82% av universitetsstudenter använder AI regelbundet, medan motsvarande andel bland högstadie- och gymnasieelever var 58%. Äldre studenter tycks alltså ta till sig AI i större utsträckning. Liknande trender kan antas även i Sverige – gymnasieelever och studenter ligger steget före yngre elever i att experimentera med verktyg som ChatGPT. Detta innebär att högre utbildning redan nu hanterar AI-relaterade policyfrågor, medan grund- och gymnasieskolor snabbt behöver komma ikapp.

AI som verktyg för lärare – effektiv planering och rättning

Det är inte bara elever som drar nytta av AI i skolan. Även många lärare har börjat inse fördelarna med att ta hjälp av AI i sitt arbete. Lärare kan använda AI för en rad administrativa och pedagogiska uppgifter som tidigare slukat mycket tid. Exempelvis finns det AI-verktyg som kan generera färdiga lektionsplaneringar, föreslå övningsfrågor, skapa sammanfattningar av texter eller till och med rätta elevsvar automatiskt. I Sverige har vi till och med specialiserade plattformar som studera.ai, där lärare kan generera prov, quiz, lektioner, flashcards och få hjälp med bedömning av elevtexter. Sådana verktyg kan spara otaliga timmar i planering och rättning, tid som istället kan läggas på direkt elevkontakt och undervisning.

En internationell studie från 2025 visade att många lärare redan använder AI regelbundet i undervisningen. Vanliga användningsområden är bland annat:

• Informationssökning och research (44% av lärarna)
• Skapa lektionsplaner (38%)
• Sammanfatta material (38%)
• Generera undervisningsmaterial som quiz och övningsexempel (37%).

Denna trend märks även i svenska undersökningar. Enligt OECD:s globala lärarstudie TALIS uppgav 31% av de svenska lärarna år 2024 att de använt AI i sitt arbete – vilket faktiskt är något lägre än genomsnittet inom OECD (cirka 36%). En förklaring kan vara att införandet av ny teknik i skolan tar olika fart i olika länder. Samtidigt rapporterar fackförbundet Sveriges Lärare att ungefär hälften av lärarna i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning har testat AI i sin undervisning, även om bara 5% har använt AI i mycket hög utsträckning hittills. Med andra ord: många svenska lärare har nosat på AI, men få använder det regelbundet i stor skala – ännu.

För de lärare som börjat integrera AI kan effekten vara påtaglig. I den amerikanska studien nämnd ovan fann man att de lärare som använde AI minst en gång i veckan uppskattade att de sparade ungefär 6 timmar per vecka på rutinuppgifter som lektionsplanering och bedömning. Även svenska lärare ser denna potential: nästan hälften (49%) av lärarna här anser att AI kan effektivisera administrativa uppgifter och minska deras arbetsbörda. Detta är en viktig aspekt då lärarkåren ofta lyfter fram hög arbetsbelastning som ett problem – kan AI avlasta med t.ex. automatiserad rättning, schemaläggning eller dokumentation är mycket vunnet. “Att kompetensutveckla lärare och rektorer i att använda AI vore en möjlighet att avlasta dem från det administrativa arbetet,” påpekar Andreas Mörck, förbundsdirektör vid Almega Utbildning.

Förutom tidsbesparing kan AI också bidra med pedagogiska förbättringar. Lärare använder idag verktyg som ChatGPT för att få nya idéer till undervisningen – kanske be AI om förslag på diskussionsfrågor kring en text, eller exempel på problemuppgifter inom matematiken. Vissa använder AI för att snabbt få fram flera varianter av en provfråga på olika svårighetsnivåer, vilket underlättar individanpassning. 36% av svenska lärare tror också att AI kan öka elevernas engagemang i lärandet, exempelvis genom interaktiva AI-drivna övningar eller anpassade utmaningar för de som kommit längre. Dock är man mer skeptisk till AI:s förmåga att faktiskt individanpassa undervisningen på djupet (färre än en tredjedel tror fullt ut på den idén). Här finns en försiktighet som kanske bottnar i erfarenheter av tidigare digitala satsningar i skolan – många lärare har sett teknik komma och gå utan att infria alla löften.

En avgörande faktor för AI:s framgång i klassrummet är därför kompetensutveckling. I en rapport från Sveriges Lärare framkom att bristande kunskap om hur AI kan användas pedagogiskt är det största skälet till att många lärare avstår från att använda det. Lärare efterfrågar stöd och utbildning för att känna sig trygga med tekniken. “...vi skulle behöva mer info kring ämnet så vi känner oss trygga och på så sätt kunna använda oss av AI på ett bra sätt,” säger en grundskollärare i Sveriges Lärares undersökning. Med rätt fortbildning och tydliga exempel på hur AI kan integreras i undervisningen, kan fler lärare tänkas våga ta steget. Då kan AI bli just det hjälpmedel i verktygslådan som underlättar lärarrollen – utan att kompromissa med kvaliteten.

Risker och etiska utmaningar med AI i skolan

Trots alla möjligheter är det tydligt att AI i klassrummet också väcker oro. Både lärare och skolledare lyfter fram flera utmaningar som måste hanteras för att AI-användningen ska bli hållbar. Här är några av de främsta riskerna med AI i skolan:

• Fusk och plagiering: Den kanske mest omtalade risken är att elever använder AI för att fuska. Som vi sett har över hälften av svenska elever redan använt AI på otillåtna sätt i skoluppgifter. Lärare är medvetna om problemet – 63% av lärarna är oroliga för att elever ska fuska med AI-genererade arbeten. Problemet förvärras av att det idag är svårt att bevisa AI-fusk; verktyg för att detektera AI-skriven text är osäkra och kan ge felaktiga utslag. Det har lett till att många lärare blivit mer misstänksamma mot elevernas inlämningar generell, vilket riskerar att skada förtroendet i klassrummet.
• Felaktig information och “hallucinationer”: AI-modeller som ChatGPT kan låta övertygande, men de har inga garantier att svaren är korrekta. Elever som förlitar sig blint på AI-riskerar att få felaktiga fakta eller rentav påhittade referenser i sina arbeten. I en enkät angav 51% av studenterna att de oroar sig för att AI ska ge dem felaktiga eller vilseledande resultat. Även lärare ser risker med kvaliteten – 57% av svenska lärare befarar t.ex. att ogenomtänkta AI-verktyg kan leda till “lågkvalitativa AI-genererade läromedel” och försämra undervisningen. Att lära eleverna källkritik och att dubbelkolla AI-svar blir därför allt viktigare.
• Avsaknad av riktlinjer: Utvecklingen går så snabbt att skolornas regelverk inte hunnit med. Många svenska skolor saknar tydliga policy för AI. Endast en av tre elever säger att deras skola har regler för hur AI får användas. Denna brist på riktlinjer skapar osäkerhet – både elever och lärare famlar efter var gränserna går. Utan gemensamma regler riskerar hanteringen av AI bli godtycklig; en del lärare förbjuder allt AI-användande som fusk, medan andra uppmuntrar viss användning. Skolan behöver tydliga ramverk för när AI är ett ok hjälpmedel och när det är otillåtet.
• Kompetens och likvärdighet: En mer långsiktig utmaning är att se till att både lärare och elever har tillräcklig AI-kunskap för att använda verktygen på rätt sätt. Om vissa lärare är väl förtrogna med AI och andra inte alls, riskerar elever få olika förutsättningar beroende på vilken skola eller klass de går i. På samma sätt kan elever som har god tillgång till AI hemma få ett försprång jämfört med de som inte har det. 59% av eleverna i en europeisk studie uppgav att de har begränsad tillgång till AI-teknik i skolan, och tillgången varierar stort mellan länder och skolor. Det finns alltså en risk för en ny digital klyfta om inte alla skolor hänger med i utvecklingen.

Som tur är går det att hantera många av dessa risker med rätt strategier. Experter betonar att lösningen inte är att förbjuda AI helt – istället behöver vi lära oss att använda tekniken ansvarsfullt. “Vi gick från fasen ‘Förbjud AI, det är ett fuskverktyg’ till att nu fråga ‘Hur drar vi nytta av de här verktygen på ett produktivt sätt?’” säger Ryan Lufkin, en utbildningsexpert på edtech-företaget Instructure. Den inställningen verkar sprida sig allt mer. Redan har många lärare infört egna guider och gränser för AI i klassrummet – till exempel att AI får användas för research och idéer, men inte för att skriva hela uppsatser. För att det ska fungera i längden behövs dock stöd uppifrån i form av riktlinjer och verktyg. “Redan nu är det uppenbart att skolan behöver hitta ett sätt att hantera hur AI används,” påpekar Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern. Det kräver en öppen dialog om etik och tydliga regler som både elever och personal känner till.

Framtidsutsikter – mot en balanserad AI-integration

AI i skolan är här för att stanna – frågan är hur vi bäst integrerar tekniken framåt. Mycket pekar på att en balanserad ansats behövs, där man varken överhypar eller överdriver farorna med AI. “Antingen är AI lösningen på alla problem eller så är det mänsklighetens undergång – men sanningen ligger nog mitt emellan,” konstaterar Jannie Jeppesen, vd för branschorganisationen Swedish Edtech, och understryker att AI aldrig kommer kunna ersätta en lärare helt och hållet. Lärare spelar en alltför komplex och mänsklig roll för att kunna automatiseras bort. Däremot kan AI bli en “tireless teaching aid” – en outtröttlig assistent som finns där dygnet runt för att stötta både elever och lärare. Framtidens klassrum kan mycket väl innehålla AI-baserade handledare som hjälper eleverna öva i sin egen takt, eller smarta system som larmar läraren i realtid om en elev fastnar i matematikuppgifter. Den mänskliga interaktionen och pedagogen kommer ändå vara kärnan – men om rutinarbete minskar kan läraren få mer tid att coacha, motivera och anpassa undervisningen.

För att komma dit behöver vi satsa på AI-kunskap och etik inom skolvärlden. Flera svenska aktörer efterlyser nu nationella initiativ. Lärarfacket Sveriges Lärare har i en rapport krävt att regeringen tillsätter en AI-kommission för skolan – ett expertorgan som kan ta fram riktlinjer och en forskningsöversikt kring AI-användning i undervisningen. På så vis kan skolorna få stöd i vilka verktyg som är lämpliga och hur de kan användas på bästa sätt. Även fortbildning är central: lärare och rektorer måste få möjlighet att höja sin kompetens kring AI genom kurser och kollegialt lärande. Ungefär 2 av 3 lärare efterfrågar mer utbildning om digitala verktyg och AI. Att “skynda långsamt” är ett råd från lärarhåll – skolpersonal behöver tid att hinna testa AI-verktyg i liten skala, utbyta erfarenheter och diskutera de etiska aspekterna, innan man rullar ut dem fullt ut i alla klassrum.

Även eleverna bör involveras i hur AI ska användas framöver. Forskare och pedagoger betonar vikten av att lära ut AI-kunskap till eleverna, så att de förstår både möjligheterna och begränsningarna med tekniken. Genom att prata öppet om vad AI gör bra (t.ex. förklara svåra begrepp, ge förslag på lösningar) och vad den inte ska användas till (fuska, ersätta eget tänkande), kan man skapa en kultur där AI blir ett verktyg bland andra. Skolor runt om i världen börjar nu ta fram AI-policys i samråd med både lärare och elever. Kloka riktlinjer kan vara att AI-assisterat material alltid måste dubbelkontrolleras och att eleven ska kunna visa att den förstått innehållet, även om AI hjälpt till att formulera det.

Sammanfattningsvis står skolan vid början av en AI-resa fylld av både entusiasm och försiktighet. Statistik från de senaste två åren visar tydligt att både elever och lärare har börjat använda AI i stor skala – i Sverige likväl som globalt – och trenden ser ut att öka. Fördelarna är lovande: mindre administrativ börda för lärarna, mer individanpassat stöd för eleverna och nya kreativa sätt att lära sig. Samtidigt får vi inte blunda för utmaningarna: risken för ökat fusk, behovet av källkritik, risken för att elever blir passiva om AI gör för mycket åt dem, samt ojämlik tillgång till teknologin. Skolans uppdrag blir att finna en balans där AI används ansvarsfullt och effektivt. Med tydliga regler, utbildning och en öppen dialog kan AI bli ett fantastiskt hjälpmedel som förbättrar både undervisning och lärande – utan att underminera det pedagogiska hantverket eller elevernas eget kunskapsbyggande. AI i skolan år 2025 handlar ytterst om att kombinera det bästa av två världar: mänsklig pedagogik och maskinell intelligens, för att ge dagens elever den bästa möjliga utbildningen inför morgondagens samhälle.

Källor

1. Internationell studie visar att lärare i Sverige inte avlastas med AI via.tt.se
2. Sveriges Lärare – Lärarledd digitalisering (rapport 2024) sverigeslarare.se
3. Ungdomsbarometern (Back2School 2023) via Voister – “Mer än hälften av Sveriges elever har fuskat med AI” voister.se
4. Svenskarna och internet 2024 – Ungdomar och AI i skolarbetet svenskarnaochinternet.se
5. Engageli – 20 Statistics on AI in Education (2025) engageli.com
6. Programs.com – “92% of Students Use AI Tools Regularly” (2025) programs.com
7. Vox – “ChatGPT isn’t just for cheating anymore” (28 aug 2025) vox.com
8. Education Week – “New Data Reveal How Many Students Are Using AI to Cheat” (25 apr 2024) edweek.org
9. Grundskoletidningen – “AI kommer aldrig ersätta någon lärare” (2020) grundskoletidningen.se

Relaterade artiklar