Resurser för studier

Tankekartor att tänka vidare med.

Hur får du plats med ett helt ämne utan att tappa det viktiga? Börja med ett exempel. Här finns 32 tankekartor att utforska, skriva ut och göra till dina egna.

Välj ett ämne. Se hur delarna hänger ihop.

Fotosyntes

Följ råvarorna in i bladet och förstå vad växten gör med glukosen.

Tankekarta om Fotosyntes
Ekosystem

Ordna organismer, omgivning och näringsvävar i en skog du kan föreställa dig.

Tankekarta om Ekosystem
Vattnets kretslopp

Skilj vattnets olika former från platserna där vattnet lagras och vägarna det tar.

Tankekarta om Vattnets kretslopp
Atomer och ämnen

Sortera atom, molekyl, grundämne och blandning med vardagliga exempel.

Tankekarta om Atomer och ämnen
Industrialiseringen

Knyt tekniska förändringar till arbete, städer och människors livsvillkor.

Tankekarta om Industrialiseringen
Cellens delar

Jämför växt- och djurceller och koppla varje del till en uppgift.

Tankekarta om Cellens delar
Cellandning

Följ hur kemisk energi kan bli tillgänglig för cellens arbete.

Tankekarta om Cellandning
Elektriska kretsar

Skilj ström, spänning och resistans och använd dem i ett räkneexempel.

Tankekarta om Elektriska kretsar
Solsystemet

Sortera solen, planeterna och de mindre himlakropparna efter egenskaper.

Tankekarta om Solsystemet
Syror och baser

Koppla protonöverföring till pH och skilj styrka från koncentration.

Tankekarta om Syror och baser
Lösa en ekvation

Följ hela lösningen till 3x + 4 = 19 och kontrollera den i originalet.

Tankekarta om Lösa en ekvation
Planera en faktatext

Bygg en saklig text med frågor, förklaringar, exempel och kontrollerade källor.

Tankekarta om Planera en faktatext
Franska revolutionen

Skilj långsiktiga orsaker, händelser och förändringar i makt och rättigheter.

Tankekarta om Franska revolutionen

Fotosyntes

Biologi · Grundnivå

Följ råvarorna in i bladet och förstå vad växten gör med glukosen.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Fotosyntesen omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Växten använder vatten och koldioxid för att bilda kolhydrater och frigöra syre. Klorofyll fångar ljus i kloroplasterna. Kolet i glukosen kommer från koldioxid i luften. Växten kan använda glukosen i cellandningen, lagra energi som stärkelse eller bygga exempelvis cellulosa. Växter har även cellandning, både på dagen och på natten.

Så är tankekartan uppbyggd

De fyra grenarna följer en process. Läs först vad som behövs, sedan var reaktionerna sker, vad som bildas och hur produkterna används. När du skriver en förklaring kan varje gren bli ett stycke. Lägg särskilt märke till att ljus och koldioxid har olika uppgifter.

  • Behövs
    • Ljusenergi
    • Vatten från rötterna
    • Koldioxid från luften
  • I bladet
    • Kloroplaster
    • Klorofyll fångar ljus
    • Kemiska reaktioner
  • Bildas
    • Kolhydrater
    • Syre frigörs
    • Energi lagras kemiskt
  • Används till
    • Cellandning
    • Stärkelse som lager
    • Cellulosa som byggmaterial

Prova själv

Täck kartan och rita ett blad på ett tomt papper. Rita pilar för vatten, koldioxid, ljus och syre. Skriv därefter två meningar om varför växten behöver glukos. Öppna kartan igen och komplettera med en annan färg.

Stanna upp vid det här

Rötterna tar upp vatten och mineralämnen. Kolet som bygger upp glukosen kommer från luften. Ljus ger energi till processen.

Varifrån kommer kolet i glukosen?

Koldioxid i luften

Koldioxid tillför kolatomerna. Ljus tillför energi.

Vad gör växten även i mörker?

Cellandning

Cellandningen kan frigöra energi ur organiska ämnen även i mörker.

OpenStax · Fotosyntes

Ekosystem

Biologi · Grundnivå

Ordna organismer, omgivning och näringsvävar i en skog du kan föreställa dig.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Ett ekosystem omfattar organismerna i ett område och den icke-levande miljön de samspelar med. Producenter bygger organiskt material. Konsumenter äter andra organismer och nedbrytare bryter ner dött material. Ämnen återanvänds i kretslopp. Energi förs genom näringsväven och avges till omgivningen som värme. Ljus, vatten och temperatur påverkar förutsättningarna för liv.

Så är tankekartan uppbyggd

Börja med vad som finns i skogen. Följ sedan vad som rör sig mellan delarna. Grenen ”Samspel” hjälper dig att ställa följdfrågor. Vad händer med växtätarna om växtligheten minskar? För att rita själva relationerna med namngivna pilar passar en begreppskarta som nästa steg.

  • Levande delar
    • Producenter
    • Konsumenter
    • Nedbrytare
  • Omgivningen
    • Ljus
    • Vatten
    • Temperatur
  • Flöden
    • Näringskedjor
    • Ämnen i kretslopp
    • Energi avges som värme
  • Samspel
    • Konkurrens
    • Rovdjur och bytesdjur
    • Förändrade livsvillkor

Prova själv

Välj tre organismer från en skog eller park i din närhet. Placera dem på rätt gren och rita en enkel näringskedja bredvid kartan. Lägg till en nedbrytare och förklara vad som händer med materialet från ett dött löv.

Stanna upp vid det här

Energi flödar genom ekosystemet och sprids som värme. Ämnen, till exempel kol, kan cirkulera mellan organismer och omgivning.

Vilken beskrivning passar en producent?

Bygger organiskt material

Gröna växter är producenter och bygger organiskt material genom fotosyntes.

Vad händer med energi i näringsväven?

Den överförs och sprids som värme

Energi bevaras men blir efter hand mer utspridd. Ämnen kan återanvändas i kretslopp.

OpenStax · Energiflöden i ekosystem

Vattnets kretslopp

Geografi · Grundnivå

Skilj vattnets olika former från platserna där vattnet lagras och vägarna det tar.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Vatten finns som is, vätska och vattenånga. Vid avdunstning övergår flytande vatten till gas. När vattenånga kondenserar bildas små vattendroppar. Nederbörd för vatten från atmosfären till marken. Vattnet kan rinna på ytan, tränga ner i marken eller lagras i sjöar, is och grundvatten. Växter för också vatten till atmosfären genom transpiration.

Så är tankekartan uppbyggd

Kartan är sorterad efter frågor. Vilken form har vattnet? Vad händer i luften? Vart tar det vägen på marken? Var stannar det en tid? En sådan indelning hjälper dig att hålla isär processer och lager. Rita sedan en kretsloppsbild om du vill visa en bestämd vattenmolekyls resa.

  • Former
    • Is
    • Flytande vatten
    • Vattenånga
  • Till och från luften
    • Avdunstning
    • Kondensation
    • Nederbörd
  • På och i marken
    • Avrinning
    • Infiltration
    • Växters transpiration
  • Lager
    • Hav och sjöar
    • Grundvatten
    • Snö och glaciärer

Prova själv

Föreställ dig att en regndroppe landar på skolgården. Skriv tre möjliga fortsättningar. Använd orden avrinning, infiltration och avdunstning i varsin mening. Jämför därefter en asfalterad yta med en gräsyta.

Stanna upp vid det här

Vattenånga är osynlig. Det synliga molnet består av små vattendroppar eller iskristaller. Alla droppar följer heller inte samma väg genom kretsloppet.

Vad kallas det när vatten tränger ner i marken?

Infiltration

Infiltration är vattnets inträngning från markytan.

Vad består ett synligt moln av?

Små droppar eller iskristaller

Droppar och iskristaller sprider ljus så att vi ser molnet.

USGS · Vattnets kretslopp

Atomer och ämnen

Kemi · Grundnivå

Sortera atom, molekyl, grundämne och blandning med vardagliga exempel.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Ett grundämne består av ett slags atomer. En kemisk förening innehåller minst två grundämnen som är kemiskt bundna till varandra. En molekyl består av atomer bundna till varandra, till exempel syremolekylen O₂ och vattenmolekylen H₂O. En blandning innehåller flera ämnen, som luft eller saltvatten. Alla ämnen är inte uppbyggda av avgränsade molekyler. Salt bildar exempelvis ett kristallgitter av joner.

Så är tankekartan uppbyggd

Kartan använder en regel och ett exempel på varje gren. Läs regeln och försök föreslå ytterligare ett exempel. Jämför sedan syre och vatten. Båda kan beskrivas som molekyler, men bara vatten innehåller två olika grundämnen.

  • Atomer
    • Atomkärna
    • Elektroner
    • Olika atomslag
  • Grundämnen
    • Ett atomslag
    • Järn: Fe
    • Syre: O₂
  • Kemiska föreningar
    • Flera atomslag bundna
    • Vatten: H₂O
    • Salt: joner i gitter
  • Blandningar
    • Flera ämnen tillsammans
    • Luft
    • Saltvatten

Prova själv

Gör fyra små lappar med orden järn, syre, vatten och luft. Lägg varje lapp vid en lämplig gren. Motivera placeringen med orden atomslag, bundna och blandade. Rita två olika partikelskisser för vatten och luft.

Stanna upp vid det här

Molekyl och kemisk förening betyder olika saker. O₂ är en molekyl av ett grundämne. H₂O är en molekyl av en kemisk förening.

Vilket exempel är en blandning?

Luft

Luft innehåller flera gaser, bland annat kväve och syre.

Är O₂ en kemisk förening?

Nej, den innehåller bara ett atomslag

En kemisk förening innehåller minst två olika grundämnen.

OpenStax · Materia och ämnen

Energi i vardagen

Fysik · Grundnivå

Följ energin genom en cykel, en lampa och en vattenkokare.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Energi kan lagras och överföras mellan olika delar av ett system. Ett föremål i rörelse har rörelseenergi. Ett upplyft föremål kan ha gravitationell lägesenergi. Kemisk energi finns lagrad i exempelvis bränslen. När en lampa används överförs elektrisk energi och omvandlas bland annat till strålning och inre energi. Friktion kan omvandla rörelseenergi till inre energi, så att temperaturen stiger.

Så är tankekartan uppbyggd

Den första grenen ger ord att använda. De andra kräver att du använder orden i en situation. Testa att följa energin när du cyklar nerför en backe och bromsar. Var startar din beskrivning och vilka delar av omgivningen tar emot energi?

  • Energiformer
    • Rörelseenergi
    • Lägesenergi
    • Kemisk energi
  • Överföring
    • Elektrisk överföring
    • Arbete
    • Värmeöverföring
  • Följ en omvandling
    • Cykel som bromsar
    • Lampa som lyser
    • Vatten som värms
  • Undersök
    • Var börjar energin?
    • Vart tar den vägen?
    • Vad är nyttigt för syftet?

Prova själv

Välj en vattenkokare. Skriv var energin kommer in, vad du vill värma och vart en del av energin också tar vägen. Lägg till din egen apparat på grenen ”Följ en omvandling”. Jämför med någon annans exempel.

Stanna upp vid det här

När vi säger att energi förbrukas menar vi ofta att den blir svårare att använda för vårt syfte. Den totala energin bevaras i ett slutet system.

Vad ökar ofta när du bromsar en cykel?

Bromsarnas temperatur

Friktionen omvandlar rörelseenergi till inre energi i bland annat bromsarna.

Vad är ett rimligt första steg i en energibeskrivning?

Bestämma vilket system du följer

En tydlig avgränsning hjälper dig att följa överföringen till och från systemet.

EIA · Energiformer

Bråk som du kan förklara

Matematik · Grundnivå

Koppla bråkens namn till bilder, tallinjer och egna förklaringar.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

I bråket 3/4 anger nämnaren att en helhet är indelad i fyra lika stora delar. Täljaren anger att vi tar tre av delarna. Samma tal kan skrivas på flera sätt, till exempel 1/2 = 2/4. Ett bråk kan vara större än ett, som 5/4. För att jämföra delar av föremål behöver du veta vilken helhet varje del hör till.

Så är tankekartan uppbyggd

Börja med betydelsen innan du övar på symbolerna. Rita en rektangel för 3/4 och placera sedan samma tal på en tallinje. Den sista grenen hjälper dig att kontrollera svaret genom att byta representation. Att kunna både rita och förklara ger fler sätt att upptäcka ett fel.

  • Läs 3/4
    • 3 är täljaren
    • 4 är nämnaren
    • Fyra lika stora delar
  • Visa talet
    • Del av en helhet
    • Punkt på tallinjen
    • En division
  • Samma värde
    • 1/2 = 2/4
    • Förläng täljare och nämnare
    • Förkorta täljare och nämnare
  • Kontrollera
    • Är delarna lika stora?
    • Vilken är helheten?
    • 5/4 är större än 1

Prova själv

Rita två lika stora rektanglar. Dela den ena i två och den andra i fyra lika stora delar. Färglägg 1/2 respektive 2/4. Skriv varför de färgade ytorna är lika stora. Markera sedan 5/4 på en tallinje från 0 till 2.

Stanna upp vid det här

En större nämnare ger mindre delar när helheten och täljaren hålls lika. Därför är 1/8 mindre än 1/4 av samma helhet.

Vilket bråk har samma värde som 1/2?

2/4

Två fjärdedelar täcker lika mycket som en halv av samma helhet.

Var finns 5/4 på tallinjen?

Mellan 1 och 2

5/4 är en hel och en fjärdedel, alltså 1,25.

OpenStax · Förstå bråk

Procent i tre olika frågor

Matematik · Fortsättning

Hitta delen, andelen eller det hela. Se vilken uppgift du faktiskt har fått.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Procent betyder hundradelar. 25 procent är 25/100, alltså 0,25. Om 15 av 60 elever cyklar är andelen 15/60 = 0,25 = 25 procent. Om 25 procent av en grupp är 15 personer kan gruppens storlek räknas som 15/0,25 = 60. En ökning från 20 till 30 procent är 10 procentenheter och motsvarar en relativ ökning på 50 procent.

Så är tankekartan uppbyggd

De tre första grenarna utgår från vad du söker. Skriv därför först ”delen”, ”andelen” eller ”det hela” bredvid din uppgift. Håll sedan enheterna synliga. I exemplet är 15 och 60 antal elever, medan 25 procent beskriver förhållandet mellan dem.

  • Sök delen
    • Andel × det hela
    • 0,25 × 60
    • 15 elever
  • Sök andelen
    • Delen / det hela
    • 15 / 60 = 0,25
    • 25 procent
  • Sök det hela
    • Delen / andelen
    • 15 / 0,25
    • 60 elever
  • Jämför andelar
    • 20 % till 30 %
    • +10 procentenheter
    • +50 % relativt startvärdet

Prova själv

Utgå från 80 böcker i ett klassrumsbibliotek. Skriv en uppgift där 20 procent är faktaböcker. Gör sedan om samma situation till en fråga om andelen och en fråga om det hela. Lös alla tre och kontrollera att svaren beskriver samma bibliotek.

Stanna upp vid det här

Procent och procentenheter svarar på olika frågor. Skillnaden mellan 20 och 30 procent är 10 procentenheter. Ökningen jämförd med startvärdet är 10/20 = 50 procent.

Vad är 20 procent av 80 böcker?

16 böcker

0,20 × 80 = 16.

En andel ökar från 20 till 30 procent. Hur många procentenheter?

10

30 − 20 = 10 procentenheter.

OpenStax · Procent som hundradelar

Planera en argumenterande text

Svenska · Skrivmall

Gör en tes prövbar och koppla varje argument till ett underlag.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

En argumenterande text driver en tes och ger läsaren skäl att ta ställning. Argument behöver utvecklas och underbyggas. Ett motargument gör det möjligt att pröva en relevant invändning. I den här skrivmallen undersöker du förslaget att skolan ska erbjuda en lugn läsplats på lunchrasten. Påståenden om behov och effekter behöver belägg från exempelvis observationer eller undersökningar.

Så är tankekartan uppbyggd

Skriv ett tydligt förslag i mitten. Varje huvudgren svarar sedan på en fråga som en tveksam läsare kan ha. Vad vill du? Varför? Vad kan bli svårt? Hur ska förslaget genomföras? Den färdiga texten kan få en annan ordning än kartan när du ser vilket argument som behöver komma först.

  • Tes
    • Lugn läsplats på lunchrasten
    • Vem berörs?
    • Avgränsa förslaget
  • Argument och belägg
    • Vilket behov finns?
    • Vad kan vi undersöka?
    • Förklara kopplingen
  • Motargument
    • Vem ansvarar för rummet?
    • Bemöt invändningen
    • Medge verkliga begränsningar
  • Avslutning
    • Väg samman skälen
    • Föreslå ett första steg
    • Återknyt till tesen

Prova själv

Välj en verklig förändring i din skolmiljö. Skriv två argument och lägg en tom ruta för belägg under varje. Fyll rutorna med något som går att undersöka. Be en kamrat formulera den starkaste invändningen och skriv ett sakligt bemötande.

Stanna upp vid det här

Ett argument blir inte underbyggt bara för att många tycker samma sak. Förklara varför belägget stöder just din tes och ange var uppgiften kommer från.

Vilket är ett underlag att undersöka?

Elevernas svar i en enkät om studiero

En enkät kan ge underlag. Frågor, urval och svar behöver också granskas.

Vad gör ett relevant motargument?

Prövar en verklig invändning

En saklig invändning hjälper dig att bedöma förslagets begränsningar.

Purdue OWL · Argumenterande texter

Läs en novell på djupet

Svenska · Läsmall

Samla textbelägg för en tolkning av berättare, personer, konflikt och tema.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Vid en novellanalys undersöker du hur berättelsen är skriven och hur delarna bidrar till din tolkning. Berättaren kan ha mer eller mindre insyn i personernas tankar. Personer kan beskrivas genom handlingar, repliker och detaljer. Miljö och tid kan påverka konflikten. Temat formuleras som en tolkning som du behöver stödja med händelser och formuleringar ur texten.

Så är tankekartan uppbyggd

Kartan är en läsmall att fylla med belägg från den novell du läser. Lägg sidnummer eller en kort hänvisning under varje iakttagelse. När samma detalj verkar passa på två grenar kan det vara ett samband värt att utveckla. En återkommande stängd dörr kan exempelvis påverka både miljön och hur du tolkar en persons utanförskap.

  • Berättare
    • Vem berättar?
    • Vems tankar får vi följa?
    • Vad lämnas osagt?
  • Personer
    • Handlingar
    • Repliker
    • Förändring genom texten
  • Miljö och konflikt
    • Plats och tid
    • Vad vill personen?
    • Vad står i vägen?
  • Tolkning
    • Möjligt tema
    • Belägg ur texten
    • En alternativ läsning

Prova själv

Välj en scen och beskriv först vad som faktiskt står. Skriv sedan din tolkning under den. Avsluta med frågan ”Vad i texten får mig att tänka så?” Pröva om en annan läsare kan föreslå en alternativ tolkning av samma scen.

Stanna upp vid det här

Berättaren och författaren är olika roller. Ett påstående från berättaren eller en person i novellen behöver tolkas inom berättelsens sammanhang.

Vad stärker en tolkning?

Ett relevant textbelägg och en förklaring

Belägget visar vad du bygger på. Förklaringen visar hur du tolkar det.

Vad är mest användbart att skriva under ”Personer”?

En konkret handling med sidhänvisning

Handlingen kan användas när du förklarar egenskaper och förändring.

UNC Writing Center · Att analysera litteratur

Industrialiseringen

Historia · Översikt

Knyt tekniska förändringar till arbete, städer och människors livsvillkor.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Industrialisering innebär omfattande förändringar av produktion och samhälle. I Storbritannien utvecklades mekaniserad tillverkning och fabriksarbete under 1700- och 1800-talen. Ångkraft och förbättrade transporter bidrog till förändringarna. Många människor sökte arbete i växande städer. Arbetsvillkoren varierade, och barnarbete och långa arbetsdagar blev frågor för lagstiftning och reformer.

Så är tankekartan uppbyggd

Här håller grenarna isär förutsättningar, förändringar och följder. Det gör det lättare att skriva ett resonemang än om alla ord ligger i samma lista. Sätt tids- och platsangivelser på dina egna tillägg. Förloppet skilde sig mellan länder, branscher och grupper.

  • Förutsättningar
    • Energitillgång
    • Kapital och handel
    • Tekniskt kunnande
  • Produktion
    • Maskiner
    • Fabriker
    • Arbetsdelning
  • Samhälle
    • Växande städer
    • Nya transporter
    • Förändrade livsvillkor
  • Undersök källor
    • Arbetstider
    • Barnarbete
    • Lagar och reformer

Prova själv

Välj en textilfabrik i 1800-talets Storbritannien som utgångspunkt. Skriv en mening om en teknisk förändring och en om dess möjliga betydelse för en arbetare. Läs sedan ett historiskt dokument om arbetstider. Markera vad dokumentet faktiskt visar och vad som kräver en annan källa.

Stanna upp vid det här

En förändring kunde skapa möjligheter för vissa och svåra villkor för andra. Var tydlig med vems erfarenheter du beskriver och vilken tid och plats påståendet gäller.

Vad behöver ett påstående om arbetsvillkor avgränsas med?

Tid, plats och grupp

Villkoren kunde skilja sig åt mellan olika länder, branscher och människor.

Vad kan en lag om arbetstid visa direkt?

Vad lagen föreskrev

Lagen visar reglerna. Efterlevnad kräver ytterligare källor.

UK Parliament · Fabrikslagar under 1800-talet

Demokrati i Sverige

Samhällskunskap · Grundnivå

Sätt val, rättigheter, beslut och granskning i ett gemensamt sammanhang.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Sverige har representativ demokrati. Väljarna utser representanter som fattar beslut. Riksdagen beslutar bland annat om lagar och statens budget och granskar regeringen. Regeringen styr landet och genomför riksdagens beslut. Yttrandefrihet, fria medier, organisering och rättssäkerhet är viktiga för demokratin. Möjligheten att påverka omfattar också tiden mellan valen.

Så är tankekartan uppbyggd

Den här kartan skiljer mellan hur makt utses, vilka rättigheter som behövs, var beslut fattas och hur makten granskas. Använd den som en lista över frågor. När du läser en nyhet kan du fråga vilken institution som agerar och vilket ansvar den har.

  • Val och representation
    • Väljarna röstar
    • Representanter utses
    • Ansvar kan utkrävas
  • Fri- och rättigheter
    • Yttrandefrihet
    • Föreningsfrihet
    • Rättssäkerhet
  • Beslut i Sverige
    • Riksdag: lagar och budget
    • Regering: styr landet
    • Kommuner och regioner
  • Insyn och påverkan
    • Fria medier
    • Granskning
    • Påverkan mellan val

Prova själv

Hitta en nyhet om ett politiskt beslut. Skriv vem som fattade beslutet och på vilken nivå. Placera nyheten vid en gren och förklara vilka personer som kan påverkas. Lägg till hur en medborgare skulle kunna framföra en synpunkt.

Stanna upp vid det här

Riksdagen och regeringen har olika uppgifter. Att säga att ”politikerna bestämmer” blir ofta för oprecist. Namnge institutionen och uppgiften.

Vem beslutar om Sveriges lagar?

Riksdagen

Riksdagen är den lagstiftande församlingen.

Vilken fråga hjälper dig att förstå en politisk nyhet?

Vilken institution fattar beslutet?

Institution och beslutsnivå hjälper dig förstå ansvar och möjligheter att påverka.

Sveriges riksdag · Demokrati

Planera inför ett prov

Studieteknik · Planeringsmall

Bryt ner ”plugga till provet” till uppgifter som går att utföra och följa upp.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

En användbar studieplan börjar med vad du behöver kunna och vilket material som ingår. Dela upp innehållet i avgränsade frågor. Pröva att svara utan stöd och använd resultatet för att välja nästa uppgift. Sprid ut arbetet över flera tillfällen och återkom till sådant som varit svårt. Lägg också in tid för att kontrollera svar och be om hjälp.

Så är tankekartan uppbyggd

Kartan har fyra beslut som går att upprepa varje studiedag. Vad ingår? Vad kan jag redan? Vad gör jag nu? Hur följer jag upp? Skriv en handling vid varje bokat pass, exempelvis ”förklara tre orsaker till urbanisering”. Då går det att avgöra vad passet gav.

  • Avgränsa
    • Vilka områden ingår?
    • Vilket material gäller?
    • Vad ska jag kunna göra?
  • Testa nuläget
    • Förklara utan stöd
    • Markera osäkerheter
    • Kontrollera mot underlaget
  • Planera pass
    • En konkret uppgift
    • Tid för paus
    • Sprid passen över dagar
  • Följ upp
    • Pröva igen
    • Rätta och förklara fel
    • Be om hjälp där det behövs

Prova själv

Välj ett kommande prov och fyll de fyra grenarna med ditt eget innehåll. Gör ett kort självtest innan du fördelar tiden. Lägg extra arbete på luckorna och boka ett nytt försök en annan dag. Lämna plats för en fråga du vill ställa till läraren.

Stanna upp vid det här

Antalet minuter vid skrivbordet säger inte ensamt vad du har lärt dig. Avsluta passet med något som visar din förståelse, som en lösning eller en förklaring utan stöd.

Vilket mål är lättast att följa upp?

Lös tre ekvationer och kontrollera svaren

Målet innehåller en konkret handling och en kontroll.

Vad gör du efter att ha upptäckt en kunskapslucka?

Planerar ett nytt försök och söker stöd

Resultatet från självtestet hjälper dig välja nästa uppgift.

UNC Learning Center · Att studera aktivt

Cellens delar

Biologi · Fördjupning

Jämför växt- och djurceller och koppla varje del till en uppgift.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Växt- och djurceller är eukaryota: de har cellkärna och membranomslutna organeller. Cellmembranet reglerar utbytet med omgivningen. Ribosomer bygger proteiner, medan mitokondrier deltar i cellandningen. Växtceller har dessutom cellvägg och ofta en stor vakuol. Kloroplaster finns i fotosyntetiserande växtceller. Alla celltyper i en växt har alltså inte samma utrustning.

Så är tankekartan uppbyggd

De översta grenarna skiljer gemensamma delar från sådant som särskilt kännetecknar växtceller. Under varje organell ligger dess funktion. På nästa nivå finns konkreta följder: cellväggen ger stöd, medan membranet fortfarande behövs för att reglera transport. Använd jämförelsen för att undvika två osammanhängande listor.

  • Avgränsning
    • Cellmembran
      • Reglerar transport
      • Skiljer insida från utsida
    • Cytoplasma
      • Miljö för många reaktioner
  • Information
    • Cellkärna
      • DNA i kromosomer
    • Ribosomer
      • Bygger proteiner
  • Energi
    • Mitokondrier
      • Delar av cellandningen
    • Kloroplaster
      • Fotosyntes i gröna växtdelar
  • Växtcellens stöd
    • Cellvägg
      • Cellulosa
      • Stadga
    • Stor vakuol
      • Vatten och lösta ämnen
      • Bidrar till cellens tryck
  • Jämför
    • Finns i båda
      • Membran, ribosomer, mitokondrier
    • Varierar med celltyp
      • Form och antal organeller

Prova själv

Rita en växtcell och en djurcell utan att titta. Märk ut tre gemensamma delar och två skillnader. Välj sedan en del, ta bort den i tanken och skriv vilken uppgift cellen skulle få svårare att utföra.

Stanna upp vid det här

Växtceller har både cellmembran och cellvägg. Kloroplaster ersätter inte mitokondrier: fotosyntetiserande celler behöver också cellandning.

Vilka delar finns normalt i både växt- och djurceller?

Cellmembran och mitokondrier

Båda celltyperna har cellmembran och mitokondrier.

Varför är ”alla växtceller har kloroplaster” för grovt?

Olika celltyper har olika uppgifter

Exempelvis rotceller behöver inte ha samma organeller som fotosyntetiserande bladceller.

OpenStax · Eukaryota celler

Cellandning

Biologi · Fortsättning

Följ hur kemisk energi kan bli tillgänglig för cellens arbete.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Vid aerob cellandning bryts organiska ämnen ner med hjälp av syre. Energi överförs till bland annat ATP, som cellen använder i många processer. Koldioxid och vatten bildas och energi avges som värme. Glykolysen sker i cytoplasman. Fortsatta steg sker i mitokondrierna hos eukaryota celler. Den förenklade sammanfattningen med glukos visar nettot, inte en enda reaktion.

Så är tankekartan uppbyggd

Läs kartan som fyra frågor: vad går in, var sker stegen, vad bildas och vad används energin till? De olika nivåerna skiljer en enkel översikt från nästa fördjupning. Börja med huvudgrenarna och öppna sedan processgrenarna när begreppen känns bekanta.

  • Råvaror
    • Organiska ämnen, till exempel glukos
    • Syre vid aerob cellandning
  • Var?
    • Cytoplasma
      • Glykolys
    • Mitokondrie
      • Citronsyracykel
      • Elektrontransportkedja
  • Resultat
    • ATP gör energi tillgänglig
    • Koldioxid
    • Vatten
    • Värme
  • Cellens arbete
    • Transport över membran
    • Uppbyggnad av ämnen
    • Rörelse

Prova själv

Skriv en förklaring till varför även ett träd använder syre i cellandningen. Jämför med fotosynteskartan. Markera vilka ämnen som återkommer, men beskriv processernas olika funktioner.

Stanna upp vid det här

Andning med lungorna och cellandning är olika processer. Lungorna sköter gasutbyte; cellerna genomför de kemiska reaktionerna.

Var sker glykolysen?

I cytoplasman

Glykolysen sker i cytoplasman.

Vilket påstående stämmer?

Växter har också cellandning

Växter behöver energi för cellernas arbete och har cellandning.

OpenStax · Energi i levande system

DNA, gener och arv

Biologi · Fördjupning

Håll isär DNA, gener, kromosomer och egenskaper med flera nivåer.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

DNA bär genetisk information. En DNA-molekyl består av två kedjor med baspar: A parar med T och C med G. Gener är avsnitt av DNA. I eukaryota celler är DNA organiserat i kromosomer. Genvarianter kallas alleler. Många egenskaper påverkas av flera gener tillsammans med miljön, så en enkel korsningsruta beskriver bara vissa tydligt avgränsade modeller.

Så är tankekartan uppbyggd

Kartan går från molekyl till nedärvning. Under ”Organisation” syns att gen och kromosom beskriver olika nivåer. Den sista grenen sätter gränser för modellen. Behåll den grenen när du förenklar: den hjälper dig att undvika att dra för stora slutsatser om verkliga egenskaper.

  • DNA
    • Byggstenar
      • Nukleotider
    • Baspar
      • A med T
      • C med G
    • Form
      • Två kedjor
  • Organisation
    • Gen
      • Avsnitt av DNA
    • Kromosom
      • DNA organiserat med proteiner
    • Genom
      • Den samlade arvsmassan
  • Genvarianter
    • Alleler
      • Olika varianter av en gen
    • Genotyp
      • Allelkombination
    • Fenotyp
      • Observerbara egenskaper
  • Nedärvning
    • Könlig fortplantning
      • Arv från två föräldrar
    • Modeller
      • Korsningsruta
      • Sannolikheter, inte löften
  • Viktiga gränser
    • Flera gener kan samverka
    • Miljön kan påverka
    • Dominant betyder inte vanligast

Prova själv

Förklara orden DNA, gen och kromosom för någon som inte läst kapitlet. Rita sedan en korsningsruta för en uttryckligen förenklad modell med två alleler. Skriv vilka antaganden du gör innan du tolkar resultatet.

Stanna upp vid det här

En gen är inte samma sak som en färdig egenskap. Geners aktivitet, andra gener och miljön kan påverka hur en egenskap utvecklas.

Vad är en allel?

En genvariant

Alleler är olika varianter av en gen.

Vad betyder en sannolikhet i en enkel korsningsruta?

En beräknad chans utifrån modellens antaganden

Korsningsrutan visar möjliga kombinationer och deras sannolikheter inom modellen.

OpenStax · DNA:s strukturOpenStax · Mendel och nedärvning

Evolution och naturligt urval

Biologi · Fortsättning

Bygg en förklaring från ärftlig variation till förändring över generationer.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Evolution handlar om förändringar i populationer över generationer. Naturligt urval kan ske när individer varierar, en del av variationen är ärftlig och vissa varianter ger fler överlevande avkommor i den aktuella miljön. Mutationer kan skapa nya genvarianter. Även slumpmässiga processer påverkar evolutionen. En individ utvecklar inte en ärftlig anpassning bara för att den behöver den.

Så är tankekartan uppbyggd

De tre första grenarna är villkor för förklaringen. Den fjärde visar följden över tid. Sista grenen påminner om att naturligt urval inte är den enda processen. Använd huvudgrenarna som en checklista när du läser en förklaring om en arts förändring.

  • Variation
    • Individer skiljer sig åt
    • Mutationer kan ge nya varianter
  • Ärftlighet
    • Vissa skillnader förs vidare
  • Urval
    • Miljön spelar roll
      • Föda
      • Rovdjur
      • Klimat
    • Fortplantning
      • Olika många överlevande avkommor
  • Över generationer
    • Varianters frekvenser förändras
    • Populationen förändras
  • Fler processer
    • Genetisk drift
    • Genflöde

Prova själv

Tänk dig skalbaggar med ärftlig färgvariation på mörk mark. Beskriv vad som kan hända om fåglar lättare ser de ljusa skalbaggarna. Skilj mellan att en individ överlever och att en variant blir vanligare i populationen.

Stanna upp vid det här

Evolution har inget bestämt slutmål. Vilka egenskaper som är fördelaktiga beror på miljön och kan förändras.

Vad förändras evolutionärt över generationer?

En population

Evolution beskriver förändringar i populationer över generationer.

Vilken uppgift behövs för ett resonemang om naturligt urval?

Att skillnaden kan vara ärftlig

Ärftlig variation är en förutsättning för att urval ska förändra egenskapers fördelning över generationer.

OpenStax · Att förstå evolution

Matens väg genom kroppen

Biologi · Grundnivå

Följ matspjälkning och upptag från munnen till tarmen.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Matspjälkningen delar upp maten mekaniskt och kemiskt. Tänderna finfördelar och enzymer hjälper till att bryta ner stora molekyler. I magsäcken bearbetas maten vidare. I tunntarmen sker mycket av nedbrytningen och upptaget av näringsämnen. Leverns galla finfördelar fett till små droppar och bukspottkörteln bidrar med enzymer. Tjocktarmen tar upp vatten ur det återstående innehållet.

Så är tankekartan uppbyggd

Huvudgrenarna följer matens väg. Hjälporganen ligger på en egen gren eftersom maten inte passerar genom levern eller bukspottkörteln. Under varje plats står en funktion; ordningen och uppgifterna blir därför tydliga samtidigt.

  • Mun
    • Tänder finfördelar
    • Saliv blandas med maten
  • Matstrupe
    • Muskler för maten vidare
  • Magsäck
    • Maten knådas
    • Sur miljö
    • Proteinspjälkning påbörjas
  • Tunntarm
    • Nedbrytning
      • Enzymer verkar
    • Upptag
      • Stor yta med tarmludd
  • Hjälporgan
    • Lever
      • Producerar galla
    • Bukspottkörtel
      • Tillför enzymer
  • Tjocktarm
    • Vatten tas upp
    • Återstoden förs vidare

Prova själv

Följ en tänkt smörgås genom kartan. Skriv var maten förflyttas, bearbetas och tas upp. Rita en pil från hjälporganen till den del av tarmen där deras ämnen används.

Stanna upp vid det här

Matspjälkning och upptag är olika steg. Ett näringsämne behöver passera tarmväggen för att kunna transporteras vidare i kroppen.

Var sker mycket av upptaget av näringsämnen?

I tunntarmen

Tunntarmens stora yta underlättar upptaget.

Vilket organ passerar maten inte igenom?

Levern

Levern producerar bland annat galla men ingår inte i själva passagen för maten.

OpenStax · Matspjälkningssystem

Elektriska kretsar

Fysik · Fördjupning

Skilj ström, spänning och resistans och använd dem i ett räkneexempel.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Elektrisk ström är laddning som passerar per tidsenhet och mäts i ampere. Spänning beskriver energi per laddning och mäts i volt. Resistans anger hur en komponent begränsar strömmen. För en ohmsk resistor gäller U = R × I. Med 6 volt över en resistor på 300 ohm blir strömmen 0,02 ampere, alltså 20 milliampere. Sambandet ska användas med rätt enheter och under förhållanden där resistansen är ungefär konstant.

Så är tankekartan uppbyggd

De tre storheterna har varsin gren med symbol, enhet och betydelse. Räknegrenen visar ett helt exempel med enhetsbyte. Sist kommer frågor om själva kretsen. Det skiljer begreppsförståelse från beräkning utan att tappa kopplingen mellan dem.

  • Ström
    • Symbol I
      • Enhet ampere, A
    • Betydelse
      • Laddning per tidsenhet
  • Spänning
    • Symbol U
      • Enhet volt, V
    • Betydelse
      • Energi per laddning
  • Resistans
    • Symbol R
      • Enhet ohm, Ω
    • Betydelse
      • Begränsar strömmen
  • Räkna
    • Ohms lag
      • U = R × I
    • Exempel
      • 6 V / 300 Ω
      • 0,02 A = 20 mA
  • Kretsen
    • Sluten väg krävs
    • Komponenternas koppling spelar roll
    • Använd teoretisk lågspänningsmodell

Prova själv

Utgå från den teoretiska kretsen med 6 V och 300 Ω. Beräkna strömmen om spänningen halveras men resistansen är samma. Förklara svaret med ord innan du räknar.

Stanna upp vid det här

Ström ”förbrukas” inte i en resistor. Energi överförs till exempel till värme. Kontrollera också om talet är angivet i ampere eller milliampere.

Vad blir strömmen vid 3 V och 300 Ω?

0,01 A

I = U / R = 3 / 300 = 0,01 A.

Vilken storhet mäts i volt?

Spänning

Volt är enheten för spänning.

OpenStax · Ohms lag och enkla kretsar

Krafter och rörelse

Fysik · Fortsättning

Undersök hur den sammanlagda kraften påverkar ett föremåls rörelse.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

En kraft har både storlek och riktning. Den sammanlagda kraften på ett föremål avgör dess acceleration enligt Newtons andra lag, F = m × a. Acceleration kan betyda att farten ökar, minskar eller att rörelsens riktning ändras. Om den sammanlagda kraften är noll kan föremålet vara stilla eller röra sig rätlinjigt med konstant hastighet.

Så är tankekartan uppbyggd

Börja med att välja vilket föremål du studerar. Lista sedan krafterna på just det föremålet. Grenen ”Resultat” kommer efter kraftsumman: en enskild kraft räcker inte för att avgöra rörelsen när flera krafter verkar samtidigt.

  • Välj föremål
    • Avgränsa systemet
  • Identifiera krafter
    • Lodrätt
      • Tyngdkraft
      • Normalkraft
    • Vågrätt
      • Dragkraft
      • Friktion
  • Summera
    • Beakta riktning
    • Jämför storlekar
  • Resultat
    • Kraftsumma noll
      • Vila eller konstant hastighet
    • Kraftsumma skild från noll
      • Acceleration
  • Beräkna
    • F = m × a
    • Kraft i newton
    • Massa i kilogram

Prova själv

Rita en låda på ett horisontellt golv som dras åt höger. Lägg till tyngdkraft, normalkraft, dragkraft och friktion. Resonera om vad som händer när dragkraften är lika stor som respektive större än friktionen.

Stanna upp vid det här

Att ett föremål rör sig betyder inte att kraftsumman måste vara framåtriktad. Konstant hastighet är förenlig med noll sammanlagd kraft.

Vad kan hända när kraftsumman är noll?

Hastigheten är konstant

Noll kraftsumma innebär noll acceleration.

Kan acceleration innebära ändrad riktning?

Ja

Hastighet har riktning; därför är även en riktningsändring en acceleration.

OpenStax · Newtons andra lag

Solsystemet

Astronomi · Översikt

Sortera solen, planeterna och de mindre himlakropparna efter egenskaper.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Solen är en stjärna och solsystemets största masskoncentration. Åtta planeter kretsar runt solen. De fyra inre är stenplaneter. Jupiter och Saturnus brukar kallas gasjättar; Uranus och Neptunus isjättar. Solsystemet innehåller också månar, dvärgplaneter, asteroider och kometer. En tankekarta visar grupperingar men återger inte avstånd eller storlekar i rätt skala.

Så är tankekartan uppbyggd

Här ligger klassificeringen överst och enskilda planeter längst ut. Du kan läsa kartan på två nivåer: först lära dig grupperna, sedan koppla namn och egenskaper till dem. Lägg en skalmodell bredvid när du ska undersöka avstånd.

  • Solen
    • En stjärna
    • Ger ljus och värme
  • Inre planeter
    • Stenplaneter
      • Merkurius
      • Venus
      • Jorden
      • Mars
  • Yttre planeter
    • Gasjättar
      • Jupiter
      • Saturnus
    • Isjättar
      • Uranus
      • Neptunus
  • Fler himlakroppar
    • Dvärgplaneter
      • Pluto
      • Ceres
    • Småkroppar
      • Asteroider
      • Kometer
    • Månar
      • Kretsar runt större kroppar
  • Läs modellen
    • Visar grupper
    • Inte skalenliga avstånd

Prova själv

Välj jorden och en av jättarna. Gör en jämförelse med yta, storlek och läge i solsystemet. Skriv sedan varför kartans grenlängder inte kan användas för att mäta avstånd mellan planeter.

Stanna upp vid det här

Pluto är en dvärgplanet enligt den nuvarande klassificeringen. Att månar kan vara stora gör dem inte till planeter: vad de kretsar runt har betydelse.

Vilka är gasjättar?

Jupiter och Saturnus

Jupiter och Saturnus är gasjättar.

Vad visar kartans grenlängder?

Hur informationen ordnas

Det här är en organisationsmodell, inte en skalenlig bild av rymden.

NASA · Solsystemet

Syror och baser

Kemi · Fortsättning

Koppla protonöverföring till pH och skilj styrka från koncentration.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

En Brønstedsyra kan avge en proton och en Brønstedbas kan ta upp en proton. För vattenlösningar vid ungefär 25 °C är pH 7 neutralt, lägre värden sura och högre basiska. pH-skalan är logaritmisk. En stark syra och en koncentrerad syra beskriver olika saker: styrka gäller hur syra–basjämvikten ligger, koncentration hur mycket ämne lösningen innehåller per volym.

Så är tankekartan uppbyggd

Kartan har en grundnivå om surt och basiskt och en fördjupning om vad orden betyder kemiskt. Håll ”Styrka” och ”Koncentration” som olika undergrenar. De blandas lätt ihop om man bara samlar vardagliga exempel.

  • Syra
    • Kan avge proton
  • Bas
    • Kan ta upp proton
  • pH vid cirka 25 °C
    • Surt
      • Lägre än 7
    • Neutralt
      • 7
    • Basiskt
      • Högre än 7
  • Två olika frågor
    • Styrka
      • Hur jämvikten ligger
    • Koncentration
      • Mängd per volym
  • Reaktioner
    • Protonöverföring
    • Mängdförhållanden spelar roll

Prova själv

Förklara skillnaden mellan en utspädd stark syra och en koncentrerad svag syra med egna ord. Använd sedan ett givet pH-värde för att klassificera en vattenlösning vid 25 °C. Uppgiften är ett resonemang, inte ett experiment med hushållskemikalier.

Stanna upp vid det här

Neutralisation innebär inte att varje blandning automatiskt får pH 7. Mängderna och vilka ämnen som reagerar spelar roll.

Vad kan en Brønstedbas göra?

Ta upp en proton

En bas tar upp en proton i en Brønstedreaktion.

Vad beskriver koncentration?

Mängd ämne per volym

Koncentration och syrastyrka svarar på olika frågor.

OpenStax · Brønsteds syror och baser

Omkrets, area och volym

Matematik · Grundnivå

Välj rätt storhet innan du väljer formel.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Omkrets mäter längden runt en figur, area mäter en yta och volym mäter ett utrymme. En rektangel med sidorna 3 cm och 5 cm har omkretsen 16 cm och arean 15 cm². Om den är bas i ett rätblock med höjden 2 cm blir volymen 30 cm³. Enheterna visar vilken typ av storhet svaret gäller.

Så är tankekartan uppbyggd

Tre huvudgrenar räcker för den här jämförelsen. Varje gren innehåller betydelse, enhet och ett sammanhängande exempel. Samma mått återkommer, så att skillnaden mellan storheterna blir synlig.

  • Omkrets
    • Längd runt figuren
    • cm
    • Rektangel 3 × 5 cm
      • 3 + 5 + 3 + 5 = 16 cm
  • Area
    • Ytans storlek
    • cm²
    • Samma rektangel
      • 3 × 5 = 15 cm²
  • Volym
    • Utrymmets storlek
    • cm³
    • Rätblock, höjd 2 cm
      • 3 × 5 × 2 = 30 cm³

Prova själv

Rita rektangeln och rätblocket. Färglägg den sträcka, yta respektive volym som du räknar på. Förklara vilken beräkning som behövs för ett staket, en matta och en lådas innehåll.

Stanna upp vid det här

Talvärdena kan inte jämföras som om de mätte samma sak. 16 cm och 15 cm² beskriver olika storheter.

Vilken enhet passar area?

cm²

Area mäts i kvadratenheter.

Vad är rektangelns omkrets när sidorna är 3 cm och 5 cm?

16 cm

Alla fyra sidor ska räknas: 3 + 5 + 3 + 5 = 16.

OpenStax · Geometriska formler

Lösa en ekvation

Matematik · Genomräknat exempel

Följ hela lösningen till 3x + 4 = 19 och kontrollera den i originalet.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

En ekvation påstår att två uttryck har samma värde. För att behålla likheten utför du samma tillåtna operation på båda sidor. I 3x + 4 = 19 subtraherar du först 4 i båda leden, vilket ger 3x = 15. Dividera sedan båda leden med 3: x = 5. Kontroll: 3 × 5 + 4 = 19.

Så är tankekartan uppbyggd

Grenarna delar upp förståelse, lösning och kontroll. Under varje lösningssteg står både operationen och den nya ekvationen. Då blir det lättare att se varför ett steg är giltigt, i stället för att bara memorera att något ”flyttas över”.

  • Förstå
    • x är det obekanta
    • Två lika stora uttryck
  • Steg 1
    • Subtrahera 4 i båda leden
      • 3x + 4 − 4 = 19 − 4
      • 3x = 15
  • Steg 2
    • Dividera båda leden med 3
      • x = 5
  • Kontroll
    • Sätt in 5 i originalet
    • 3 × 5 + 4 = 19
    • Vänsterled = högerled

Prova själv

Lös 4x − 3 = 21 på samma sätt. Skriv operationen med ord bredvid varje rad. Sätt sedan in ditt svar i den ursprungliga ekvationen. Du ska få x = 6 och kontrollen 24 − 3 = 21.

Stanna upp vid det här

Likhetstecknet betyder att båda sidor har samma värde. Skriv inte en kedja där du råkar sätta olika värden lika med varandra.

Varför subtraherar vi 4 i båda leden?

För att behålla likheten

Samma operation på båda sidor bevarar likheten.

Vad blir x i 4x − 3 = 21?

6

4x = 24 ger x = 6.

OpenStax · Ekvationer och likhet

Sannolikhet med en tärning

Matematik · Grundnivå

Gå från möjliga utfall till en beräknad sannolikhet.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Ett utfall är ett möjligt resultat. En händelse kan bestå av ett eller flera utfall. För en rättvis sexsidig tärning är de sex utfallen lika sannolika. Händelsen ”jämnt tal” omfattar 2, 4 och 6, så sannolikheten är 3/6 = 1/2. Den beräknade sannolikheten beskriver chansen, inte ett löfte om hur en kort serie kast blir.

Så är tankekartan uppbyggd

Den här korta kartan har få grenar eftersom skillnaden mellan utfall och händelse är huvudpoängen. Antagandet ”rättvis tärning” står först. Ta inte bort det när du återberättar beräkningen.

  • Antagande
    • Rättvis sexsidig tärning
  • Utfall
    • 1, 2, 3, 4, 5, 6
  • Händelse: jämnt tal
    • 2, 4, 6
    • 3 av 6 utfall
  • Sannolikhet
    • 3/6 = 1/2
    • 50 %

Prova själv

Skriv utfallen för ”större än 4” och beräkna sannolikheten. Gör sedan 20 kast och jämför den relativa frekvensen med 2/6. Förklara varför resultaten inte måste bli exakt lika.

Stanna upp vid det här

Regeln gynnsamma utfall delat med alla utfall kräver här att de enskilda utfallen är lika sannolika.

Vilka utfall ingår i ”större än 4”?

5 och 6

Större än 4 omfattar 5 och 6.

Måste exakt hälften av 20 kast ge jämnt tal?

Nej

En kort serie kan avvika från den teoretiska sannolikheten.

OpenStax · Sannolikhetens grundbegrepp

Förstå en statistisk undersökning

Matematik · Fördjupning

Följ vägen från fråga och urval till diagram, lägesmått och slutsats.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Statistik börjar med en fråga och data som kan belysa den. Ett urval behöver bedömas i relation till gruppen man vill säga något om. Medelvärde är summan av värdena delad med antalet. Medianen ligger i mitten efter sortering. För talen 2, 3, 3, 4 och 18 är medelvärdet 6 och medianen 3. Det höga värdet påverkar medelvärdet tydligt.

Så är tankekartan uppbyggd

Den större kartan visar ett arbetsflöde. Under ”Beskriv” finns både en beräkning och en tolkning, medan ”Granska” ligger sist som en kontroll av hela undersökningen. Välj en gren i taget när du arbetar; allt behöver inte memoreras samtidigt.

  • Fråga
    • Vad vill vi veta?
    • Vilken grupp gäller det?
  • Samla data
    • Urval
      • Vilka får vara med?
      • Vilka saknas?
    • Mätning
      • Samma definition
      • Samma enhet
  • Visa
    • Diagram
      • Tydliga axlar
      • Rimlig skala
    • Tabell
      • Värden och frekvenser
  • Beskriv
    • Medelvärde
      • Summan / antalet
      • 30 / 5 = 6
    • Median
      • Sortera först
      • Mittenvärdet är 3
    • Spridning
      • Lägsta 2, högsta 18
  • Tolka
    • Vad stöder resultatet?
    • Vilka andra förklaringar finns?
  • Granska
    • Urvalets begränsningar
    • Extremvärden
    • Samband är inte automatiskt orsak

Prova själv

Använd de fem talen och rita ett diagram. Beräkna medelvärde och median före och efter att 18 tas bort. Beskriv vad som ändras och vilket mått som bäst svarar på en fråga om ett typiskt värde i just den här lilla gruppen.

Stanna upp vid det här

Ett medelvärde säger inte hur utspridda värdena är. Ett samband mellan två variabler visar inte ensamt vad som orsakar vad.

Vad är medianen av 2, 3, 3, 4, 18?

3

Det tredje värdet i den sorterade listan är 3.

Vilken fråga behövs innan en klassenkät generaliseras till hela skolan?

Om urvalet kan representera hela skolan

Urvalet avgör vilka slutsatser som är rimliga att dra om en större grupp.

OpenStax · Medelvärde och median

Substantiv, verb och adjektiv

Svenska · Grundnivå

Lär tre ordklasser genom böjning och användning i egna meningar.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Ordklasser grupperar ord efter bland annat böjning och grammatisk användning. Substantiv kan ofta böjas i singular och plural, exempelvis bok och böcker. Verb kan uttrycka handlingar och tillstånd och böjas i tempus: läser och läste. Adjektiv beskriver egenskaper och anpassas ofta till substantivet: en grön bok, ett grönt blad. De enkla kännetecknen hjälper i början men ersätter inte att läsa ordet i sitt sammanhang.

Så är tankekartan uppbyggd

Tre huvudgrenar gör jämförelsen överskådlig. Varje gren har ett kännetecken och ett eget språkexempel. Böjningsparen är viktigare än en lista över lösryckta ord, eftersom de hjälper dig att pröva vilken grupp ett nytt ord hör till.

  • Substantiv
    • Antal
      • En bok
      • Flera böcker
    • Bestämdhet
      • Boken
      • Böckerna
  • Verb
    • Tempus
      • Läser nu
      • Läste igår
    • Betydelse
      • Handling eller tillstånd
  • Adjektiv
    • Egenskap
      • Nyfiken
      • Grön
    • Anpassning
      • En grön bok
      • Ett grönt blad

Prova själv

Skriv meningen ”Den nyfikna eleven läser en bok.” Markera substantiv, verb och adjektiv. Ändra sedan till flera elever och till dåtid. Beskriv vilka ord du behöver ändra och varför.

Stanna upp vid det här

Alla verb beskriver inte synliga handlingar: ”vet” och ”finns” är också verb. Bedöm böjning och användning tillsammans.

Vilket ord är verb i ”Eleven läser en bok”?

läser

Läser är verb och står i presens.

Vilken form passar ”ett … blad”?

grönt

Adjektivet böjs till grönt tillsammans med ett blad.

Svenska Akademien · Svenska Akademiens grammatik

Planera en faktatext

Svenska · Skrivmall

Bygg en saklig text med frågor, förklaringar, exempel och kontrollerade källor.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

En faktatext behöver en tydlig avgränsning och en läsare att rikta sig till. Ett stycke kan utveckla en huvudidé genom förklaring, exempel och relevanta belägg. När källor används behöver läsaren kunna se var uppgifterna kommer ifrån. Dispositionen kan ändras när du upptäcker att två frågor hör ihop eller att ett viktigt samband saknas.

Så är tankekartan uppbyggd

Kartan fungerar som en skrivplan. Huvudgrenarna är arbetsmoment, medan undergrenarna ger frågor att besvara. För över innehållsgrenarna till rubriker först när du vet vad läsaren behöver förstå. Använd granskningsgrenen efter ett första utkast.

  • Avgränsa
    • Ämne och frågeställning
    • Målgrupp
  • Undersök
    • Källor
      • Avsändare
      • Datum
      • Kontroll mot fler källor
    • Anteckna
      • Egna ord
      • Spara hänvisning
  • Disponera
    • Inledning
      • Vad ska läsaren förstå?
    • Huvuddel
      • En fråga per avsnitt
    • Avslutning
      • Samla det viktigaste
  • Utveckla stycken
    • Huvudidé
    • Förklaring
    • Konkret exempel
  • Granska
    • Sakuppgifter
    • Begripliga begrepp
    • Källhänvisningar

Prova själv

Planera en faktatext om pollinering för en yngre elev. Välj tre frågor som texten ska besvara och lägg in ett konkret exempel under varje. Skriv ett stycke och låt någon säga vilken huvudidé de uppfattar.

Stanna upp vid det här

Att rada upp fakta gör inte automatiskt texten begriplig. Förklara varför uppgifterna hör ihop och vad ett nytt begrepp betyder.

Vad gör ett stycke sammanhängande?

En tydlig huvudidé som utvecklas

Förklaring och exempel ska bidra till styckets huvudidé.

Vad bör du spara när du antecknar från en källa?

En hänvisning så uppgiften går att kontrollera

En användbar hänvisning gör att både du och läsaren kan hitta underlaget.

UNC Writing Center · Att utveckla stycken

Förbered en muntlig presentation

Retorik · Planeringsmall

Gå från huvudbudskap till en presentation som går att följa och öva.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

En muntlig presentation behöver vara lätt att följa medan den pågår. Välj ett huvudbudskap, anpassa förklaringar till publiken och markera övergångar mellan delarna. Ett konkret exempel kan göra en abstrakt idé begriplig. Stödord hjälper dig att tala med publiken, medan en högläsning av hela bildspelet lätt gör att publiken måste läsa och lyssna på samma text samtidigt.

Så är tankekartan uppbyggd

Grenarna täcker beslut före, under och efter övningen. De tre innehållsdelarna ligger tillsammans, medan framförandet och repetitionen har egna grenar. Då går det att förbättra hur du berättar utan att skriva om allt innehåll.

  • Budskap
    • Vad ska publiken förstå?
  • Publik
    • Förkunskaper
    • Ord som behöver förklaras
  • Disposition
    • Start
      • Väck en relevant fråga
    • Mitt
      • Två eller tre huvudpunkter
      • Ett konkret exempel
    • Slut
      • Knyt tillbaka till frågan
  • Framförande
    • Stödord
    • Pauser
    • Tydliga övergångar
  • Öva
    • Första försöket
      • Ta tid
      • Be om återkoppling
    • Bearbeta
      • Korta det otydliga
      • Öva igen

Prova själv

Gör ett treminutersanförande om en valfri karta i banken. Välj en mening som publiken ska minnas. Öva en gång med tidtagning och låt en lyssnare återge budskapet innan du ändrar något.

Stanna upp vid det här

Fler bilder är inte samma sak som en tydligare förklaring. Välj sådant som hjälper publiken förstå just det du säger.

Vilket test säger mest om budskapet gick fram?

Låta en lyssnare återge huvudpoängen

Lyssnarens återgivning visar vad som faktiskt blev begripligt.

Vad hjälper publiken mellan två huvudpunkter?

En tydlig övergång

En övergång visar hur nästa del hänger ihop med den föregående.

UNC Writing Center · Muntliga presentationer

Granska en källa på nätet

Källkritik · Arbetsmall

Undersök ett påstående genom avsändare, underlag och oberoende kontroll.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Källkritik utgår från vad du vill veta och om underlaget kan besvara frågan. Undersök vem som står bakom uppgiften, när den publicerades och vilket ursprungsmaterial den bygger på. Flera webbplatser kan återge samma ursprungskälla och är då inte flera oberoende bekräftelser. Läs också utanför sidan för att kontrollera avsändaren och jämföra hur andra beskriver samma sak.

Så är tankekartan uppbyggd

Den större kartan börjar med påståendet, fortsätter till källans bakgrund och slutar i en motiverad bedömning. Undergrenarna skiljer vad du har kontrollerat från vad som ännu är osäkert. Den sista grenen är viktig: en källkritisk analys ska leda till ett avgränsat svar, inte bara en lista med frågor.

  • Påståendet
    • Exakt formulering
    • Fakta, tolkning eller åsikt?
  • Avsändaren
    • Identifiera
      • Namn och organisation
      • Relevant sakkunskap
    • Syfte
      • Informera
      • Övertyga eller sälja
  • Tid och sammanhang
    • Publiceringsdatum
    • Senare ändringar
    • Gäller samma plats och situation?
  • Underlaget
    • Ursprung
      • Studie, dokument eller observation
    • Beroende
      • Vem citerar vem?
    • Belägg
      • Stöder materialet påståendet?
  • Jämför
    • Sök utanför webbplatsen
    • Oberoende källor
    • Förklara motsägelser
  • Bedöm
    • Det här stöds
    • Det här är osäkert
    • Det här behöver undersökas

Prova själv

Välj ett delat påstående som går att kontrollera. Spara den exakta formuleringen, hitta ursprungskällan och jämför med en oberoende källa. Skriv tre meningar: vad stöds, vad är osäkert och vilket ytterligare underlag behövs?

Stanna upp vid det här

En snygg webbplats är inte ett bevis på korrekt innehåll. Att två sidor säger samma sak hjälper mindre om båda kopierar samma obekräftade uppgift.

Är fem artiklar som kopierar en enda källa fem oberoende belägg?

Nej

De kan fortfarande bygga på samma ursprungliga uppgift.

Varför behöver frågan avgränsas?

För att avgöra om källan verkligen besvarar den

En källa kan vara användbar för en fråga men otillräcklig för en annan.

Internetstiftelsen · Källkritik

Franska revolutionen

Historia · Fördjupning

Skilj långsiktiga orsaker, händelser och förändringar i makt och rättigheter.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Den franska revolutionen började 1789 i ett samhälle med ståndsprivilegier, statliga ekonomiska problem och växande kritik mot maktordningen. Nationalförsamlingen utmanade kungamakten. Bastiljen stormades den 14 juli och en deklaration om människans och medborgarens rättigheter antogs i augusti. Händelserna 1789 löste inte alla konflikter: revolutionen fortsatte genom skiftande styren, krig och våld.

Så är tankekartan uppbyggd

Fem grenar gör det möjligt att skilja bakgrund från förlopp och efterverkningar. Årtalen ligger under händelser, medan källfrågorna hjälper dig att pröva vem de nya principerna faktiskt omfattade. Kartan är en ingång till perioden, inte en fullständig tidslinje.

  • Bakgrund
    • Ståndssamhälle
      • Privilegier
      • Ojämlika villkor
    • Kris
      • Statsfinanser
      • Försörjningsproblem
    • Idéer
      • Kritik av envälde
  • 1789
    • Ny politisk makt
      • Nationalförsamlingen
    • 14 juli
      • Bastiljen stormas
    • Augusti
      • Rättighetsdeklarationen
  • Fortsatt förlopp
    • Konflikter om styret
    • Republik
    • Krig och politiskt våld
  • Förändringar
    • Maktens legitimitet ifrågasätts
    • Rättigheter formuleras
    • Privilegier utmanas
  • Källfrågor
    • Vem talar?
    • Vilka omfattas?
    • Ideal jämfört med praktik

Prova själv

Välj två händelser från 1789 och förklara hur de påverkade maktfördelningen. Läs ett utdrag ur rättighetsdeklarationen och skilj mellan dess uttalade ideal och vad en annan historisk källa visar om människors faktiska villkor.

Stanna upp vid det här

Revolutionen var inte en enda händelse där alla fick samma rättigheter på en gång. Undersök både förändring och kontinuitet för olika grupper.

Vad skiljer bakgrund från händelse?

Bakgrund beskriver förutsättningar över tid

Till exempel är ståndsprivilegier en förutsättning, medan stormningen av Bastiljen är en avgränsad händelse.

Vad visar rättighetsdeklarationen direkt?

Vilka principer texten formulerade

Praktisk tillämpning och människors villkor kräver ytterligare källor.

Frankrikes nationalförsamling · Revolutionen

Programmeringens byggstenar

Teknik · Grundnivå

Planera ett litet program genom data, villkor, upprepning och kontroll.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Ett program bearbetar data enligt instruktioner. Variabler kan hålla värden som används senare. Villkor väljer mellan olika handlingar, och loopar upprepar instruktioner. Funktioner samlar en avgränsad uppgift som kan användas flera gånger. Ett enkelt quiz kan läsa ett svar, jämföra det med facit, uppdatera poäng och visa återkoppling. Testning behövs även när programmet verkar fungera vid ett första försök.

Så är tankekartan uppbyggd

Varje huvudgren är ett begrepp med ett litet quiz som genomgående exempel. Undergrenen visar vad byggstenen gör i programmet. Du kan använda samma struktur för andra språk och projekt, även när den exakta kodsyntaxen skiljer sig.

  • Data
    • Variabel
      • Poäng börjar på 0
    • Lista
      • Tre frågor
  • Villkor
    • Om svaret är rätt
      • Öka poängen
    • Annars
      • Visa förklaring
  • Upprepning
    • För varje fråga
      • Visa
      • Läs svar
      • Kontrollera
  • Funktioner
    • kontrolleraSvar
      • Tar emot ett svar
      • Ger tillbaka ett resultat
  • Testa
    • Vanliga fall
      • Rätt och fel svar
    • Gränsfall
      • Tomt svar
      • Sista frågan

Prova själv

Skriv pseudokod för tre quizfrågor. Beskriv vad som händer vid rätt svar, fel svar och tomt svar. Välj sedan vilken del som skulle kunna bli en funktion och varför.

Stanna upp vid det här

Ett program gör det instruktionerna anger, inte automatiskt det du tänkte. Prova även tom inmatning och oväntade värden.

Vad använder du för att välja olika handlingar beroende på svaret?

Ett villkor

Villkor låter programmet välja väg.

Varför testa ett tomt svar?

För att kontrollera ett oväntat men möjligt fall

Gränsfall kan avslöja fel som inte syns när all inmatning är förväntad.

MDN · Vad JavaScript kan göra

Planera ett grupparbete

Studieteknik · Projektmall

Gör ansvar, beroenden och avstämningar tydliga innan gruppen börjar.

Ladda ner original · PDFÖvningsblad & facit · PDF

Förstå innehållet

Ett grupparbete blir lättare att samordna när gruppen har en gemensam bild av slutresultatet. Dela upp arbetet i konkreta leveranser och bestäm vem som ansvarar för varje del. Vissa uppgifter beror på andra: en presentation kan till exempel behöva vänta på resultatet av en undersökning. Planera därför både eget arbete och gemensamma avstämningar. Kartan är en arbetsmall att anpassa till uppgiftens instruktioner.

Så är tankekartan uppbyggd

Huvudgrenarna svarar på vad, vem, när och hur kvaliteten ska kontrolleras. Den sista grenen fångar sådant som kan hindra arbetet. Skriv namn och datum på de yttersta grenarna när ni använder mallen; annars blir ansvarsfördelningen lätt för allmän.

  • Mål
    • Resultat
      • Rapport, modell eller presentation
    • Krav
      • Vad bedöms?
      • Vem är mottagaren?
  • Deluppgifter
    • Undersöka
    • Sammanställa
    • Förklara resultat
  • Ansvar
    • För varje del
      • Ansvarig
      • Medhjälpare
  • Tid
    • Ordning
      • Vad måste bli klart först?
    • Avstämningar
      • Datum
      • Vad ska visas?
  • Kvalitet
    • Kontrollera fakta
    • Läs instruktionen igen
    • Öva presentationen
  • Hinder
    • Saknat material
    • Frånvaro
    • Plan för omfördelning

Prova själv

Använd kartan till ett arbete där ni ska undersöka skolans återvinning. Bestäm tre leveranser, fördela ansvar och markera vilken uppgift som måste göras först. Boka en avstämning där ni faktiskt visar något färdigt för varandra.

Stanna upp vid det här

”Alla gör allt” kan göra det oklart vem som följer upp en del. En ansvarig person kan samarbeta med andra, men behöver veta vad som ska bli klart.

Vad är en konkret avstämning?

Visa utkastet och bestäm nästa steg

Ett synligt resultat gör det möjligt att ge återkoppling och ändra planen.

Vad är ett beroende mellan uppgifter?

Att en uppgift behöver resultatet från en annan

Till exempel behöver analysen ofta data från undersökningen.

UNC Learning Center · Planera aktivt studiearbete

Bygg din egen tankekarta.

Börja med ett ämne, lägg till grenar och fyll på med detaljer. Du behöver inte kunna skriva kod. Kartan växer medan du arbetar.

Här bygger du själv. Ditt utkast sparas i den här webbläsaren när lokal lagring är tillgänglig. Ladda ner dispositionen som Markdown eller kartan som SVG.

Utforska AI-tankekartor

Det viktiga är vad du gör med grenarna.

Börja med en fråga som går att besvara

”Biologi” är ett stort område. ”Vad behöver en växt för fotosyntesen?” ger en tydligare startpunkt. Skriv ämnet eller frågan i mitten. Välj ett kapitel, en lektion eller en uppgift som gräns för kartan. Om du märker att två olika frågor drar åt olika håll kan de få varsin karta.

Ge huvudgrenarna varsin uppgift

Prova exempelvis orsaker, förlopp och konsekvenser i historia. I matematik kan grenarna visa betydelse, representation och kontroll. Läs grenarnas namn tillsammans. Överlappar två grenar så mycket att du tvekar om varje ord, byt namn eller slå ihop dem.

Skriv ord som går att utveckla till meningar

En gren med ”klorofyll fångar ljus” hjälper dig att återberätta en process. Ett ensamt ”klorofyll” kräver att du redan minns sambandet. Håll texten kort, men behåll den information som behövs för att förstå den när du återkommer. Lägg ett eget exempel längst ut.

Kontrollera både innehåll och gruppering

Jämför mot boken, lärarens material eller källan under exemplet. Går varje gren att förklara? Saknas en viktig del? Flytta ord som hamnat fel och skriv en fråga vid sådant som fortfarande är osäkert. Färg kan hålla ihop en gren, medan rubriken förklarar vad den betyder.

Använd kartan för att pröva minnet

Täck över detaljerna och försök återskapa en gren. Förklara sedan sambandet högt eller lös en ny uppgift. Rätta mot originalet och återkom till det svåra vid ett senare tillfälle. Övningsbladet ger plats för egna formuleringar, och facit hjälper dig att se vad du vill komplettera.

Låt AI skapa från ditt materialUtforska begreppskartorGe uppgiften ett fokuspass

Från en överblick till något du kan förklara.

Samla arbetet i ett studieset

Ladda ner dispositionen eller använd ditt eget kursmaterial när du skapar ett studieset. Samla förklaringar och övningar kring samma område.

Utforska studieset

Öva på ord som behöver sitta

Gör ett kort för varje begrepp som du behöver förklara. Svara innan du vänder och använd en egen mening som exempel.

Upptäck flashcards

Pröva om du kan använda kunskapen

Ta steget från en färdig karta till en ny fråga. Följ upp ett fel genom att leta upp den gren som förklarar lösningen.

Utforska quiz

Fånga det viktiga under läsningen

Använd Cornell-mallen när du behöver mer sammanhängande anteckningar. Välj sedan ut nyckelidéerna till en tankekarta.

Öppna Cornell-mallen

Frågor om kartor och nedladdning.

Vad kostar det att använda Studera.ai?

Det är helt gratis att prova Studera.ai med en daglig användningsbegränsning. För utökad användning kostar Premium 49 kr per månad vid månadsbetalning, eller 449 kr per år vid årsbetalning. Se prissidan för aktuella användningsgränser och övriga abonnemang. Tankekartsbanken och verktyget Skapa själv här på sidan är gratis utan konto.

Kan jag skapa en tankekarta från grunden?

Ja. Välj Skapa själv och börja med ett ämne. Lägg till huvudgrenar och undergrenar med knapparna, välj en gren för att ändra texten och se kartan uppdateras direkt. Utkastet sparas i den här webbläsaren när lokal lagring är tillgänglig. Du kan ladda ner kartan som SVG eller dispositionen som Markdown. För AI-generering från ditt eget material använder du Studeras app.

Behöver jag ett konto för att använda tankekartsbanken?

Du kan läsa, öppna kartorna, redigera dispositionen och ladda ner filerna gratis utan konto. Studeras övriga studieverktyg har egna kontokrav och användningsgränser, som framgår på respektive verktygssida.

Vad ingår i PDF-filerna?

Varje karta har två PDF-versioner i liggande A4. Originalet innehåller den färdiga kartan samt förklaringar, övningsfrågor och källor. Övningsbladet har tomma grenar att fylla i. Facit finns på en separat sida så att du kan skriva ut uppgiften utan svaren. Större kartor har dessutom lässidor med alla grenar i tydlig text.

Kan jag ändra texten i en tankekarta?

Ja. Öppna en karta och välj Material & disposition. Ändra rubriker och punktlistor och växla tillbaka till Tankekarta för att se resultatet. Spara din text med Ladda ned disposition eller exportera kartan som SVG. Ändringar i ett öppnat exempel sparas inte automatiskt när du byter exempel eller lämnar sidan. I Skapa själv sparas ditt eget utkast i den här webbläsaren.

Kommer mina ändringar med i PDF-filen?

PDF-knapparna laddar ner originalkartans färdiga utskriftsfiler. För dina egna ändringar kan du ladda ner dispositionen som Markdown eller kartan som SVG från den interaktiva visningen.

Får jag skriva ut materialet till min klass?

Ja. Studeras egna kartor och övningsblad i den här banken får användas och skrivas ut för egna studier och undervisning. Behåll Studera.ai och källhänvisningarna på materialet. Länkade externa källor har egna användningsvillkor.

Hur skriver jag ut kartan så att texten blir läsbar?

Öppna PDF-filen och välj liggande A4 med anpassning till utskrivbar yta. Välj originalet när du vill läsa hela kartan. Välj övningsbladet när du vill fylla i egna svar. Facitsidan kan uteslutas i skrivarens sidval.

Se priser och användningsgränser