EU:s AI-förordning

EU:s AI-förordning (AI Act) är världens första heltäckande lagstiftning för artificiell intelligens. Den trädde i kraft den 1 augusti 2024 och kommer att gälla fullt ut från 2 augusti 2026. Vissa bestämmelser, som förbud mot särskilt skadliga AI-system, gäller redan från 2 februari 2025.

AI-förordningen gäller för alla som utvecklar, tillhandahåller eller använder AI-system inom EU, inklusive företag utanför EU som tillhandahåller AI-tjänster till EU-marknaden. Detta inkluderar både privata företag och offentliga organisationer som kommuner och regioner.

AI-förordningen använder en riskbaserad klassificering med fyra nivåer: Förbjudna AI-system (oacceptabel risk), AI-system med hög risk som kräver särskilda krav och certifiering, begränsad risk som kräver transparens, och minimal risk som inte har särskilda krav.

Förbjudna AI-system inkluderar de som använder subliminala tekniker för att påverka människor undermedvetet, utnyttjar sårbarheter hos barn eller andra utsatta grupper, används för social kreditbedömning av staten, och biometrisk realtidsidentifiering på offentliga platser (med vissa undantag för brottsbekämpning).

Högrisk-AI inkluderar system som används inom kritisk infrastruktur, utbildning och yrkesutbildning, anställningsprocesser, kreditbedömning, brottsbekämpning, migration och gränskontroll, samt rättsväsende. Dessa system måste uppfylla strikta krav för transparens, noggrannhet och mänsklig övervakning.

AI-modeller för allmänna ändamål, som ChatGPT, måste uppfylla transparenskrav och följa upphovsrättsregler inom EU. De mest avancerade modellerna som kan utgöra systemrisker måste genomgå omfattande säkerhetsutvärderingar och rapportera misstänkta problem till EU-kommissionen.

Överträdelser kan leda till administrativa sanktionsavgifter som fastställs som en procentandel av företagets årsomsättning, liknande GDPR. Fysiska och juridiska personer kan också lämna klagomål till nationella myndigheter. Varje medlemsstat ska fastställa egna sanktioner och efterlevnadsåtgärder.